![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Eteriska oljor Asafoetidaessens |
||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||
Moderväxt |
Asafoetida (Ferula asafoetida) - se där om växten och hartsen | |||||||||||||||||||
Synonymer |
Asafoetidaessens, asafoetidaolja, dyvelsträcksolja | |||||||||||||||||||
CAS-nummer | 90028-70-9 | |||||||||||||||||||
Ferula assafetida gum oil ["essential oil obtained from the gum"] | ||||||||||||||||||||
Engelska
namn |
Asafoetida oil, assafetida oil, essential oil of devil's dung, giant fennel oil | |||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||
Farmakopéerna Den eteriska oljan har inte varit officinell i Sverige, däremot hartsen - se om denna under moderväxten asafoetida. |
||||||||||||||||||||
Eterisk
olja Destilleras ur hartsen, som förutom eterisk olja (3-7 %) innehåller mycket harts- och gummi- och slemämnen (25-85 %). Ursprung Asien: Indien, Iran. |
||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||
Hållbarhet | Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. | |||||||||||||||||||
|
Sällan eller aldrig hos svenska importörer eller i hälsokostbutiker. | |||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||
Doftbeskrivning Mycket stark doft, unket lökaktig, beskriven av sitt namn dyvelsträck = djävulsskit. Dock finns sötma i botten. Flyktighet Troligen basnot. Användning Fixatör som kan förekomma i små mängder i rosdofter och orientdofter. |
||||||||||||||||||||
• Rumsparfym: Inandad eterisk olja är kramplösande. Röken från den brända hartsen har använts både i Europa och Asien som kramplösare på tarmar och luftvägar. Effekten är kraftfullt avslappnande och lugnande. I Asien, bland annat bland shamaner i Tibet, har röken varit viktig som magisk rökelse mot häxor, spöken och onda andar som gör en galen. |
||||||||||||||||||||
Hudläkemedel
Hartsen har använts tinkturer, plåster och andra beredningar för huden. Verkan ansågs hudstimulerande. |
||||||||||||||||||||
Oljan irriterar sällan huden, men den torkade mjölksaften har använts som hudretande och stimulerande medel - det är möjligt att en hel del av ämnena i hartsen inte överlever destilleringen. | ||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||
Mat
och dryck |
Oiljan används i mycket små mängder (upp till 0,004 %) för att ge lökdoft åt charkuterier, bakverk, kryddor och drycker. Den lär ingå i Worcestershire-sås. Smulad harts är given i indisk mat. | |||||||||||||||||||
Invärtes
bruk |
Den eteriska oljan har inte använts medicinskt i Sverige, däremot hartsen som kramplösande och slemlösande medel för tarmar och luftvägar - se under moderväxten asafoetida. | |||||||||||||||||||
Inte ansedd som giftig. | ||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||
Litteratur:
Se t ex Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Jönsson och Simmons (1935), Kinkele (2004), Lawless (1992).
Lindgren (1918), Ljungdahl (1953), Meyer (1952),
Pharmacopea Svecica I (1775), Svenska farmakopén VIII
(1901). Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 29). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 11 22). |
||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |