 |
       
Eteriska oljor Angelikaessens |
|||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
Moderväxt |
Angelika (Angelica archangelica) - se där om växtens historia och äldre tiders bruk. | |||||||||||||
|
Synonymer |
1) Angelikarotolja, angelikaolja, kvanneolja, fjällkvanneolja, angelicin, angelikarotolja 2) Angelikafröolja 3) Angelikabladsolja |
|||||||||||||
|
Farmakopénamn |
1) Oleum destill. angelicae, Oleum angelicae, Aetheroleum angelicae | |||||||||||||
| CAS-nummer | 84775-41-7 | |||||||||||||
| 1) Angelica archangelica root oil ["essential oil obtained from the roots"] 2) Angelica archangelica seed oil ["essential oil obtained from the seeds"] 3) Angelica archangelica leaf oil ["essential oil obtained from the leaves"] |
||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Angelica oil, essential oil of angelica,
European
angelica oil, garden angelica oil, oil of Holy Ghost 1) Angelica root oil 2) Angelica seed oil 3) Angelica leaf oil |
|||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Huile d'angélique, huile essentielle d'angelique, essence d'angelique (franska) Andra språk Angelikaöl, ätherisches Angelikaöl (tyska) |
|||||||||||||
| Förväxlingsrisk | • Extrakt - alla utdrag med lösningsmedel, som: • Angelikatinktur - utdrag med alkohol. • Angelikainfusion - utdrag med vatten. |
|||||||||||||
|
|
||||||||||||||
| Tradition | Den första europeiska beskrivningen av destillerad olja är från 1500-talet. Sverige var förr Europas
främsta leverantör av kvanne och oljan är
en av de få som skulle kunna framställas
här. I mitten av 1990-talet gjorde några svenskar
verkligen ett försök med odling och destillering,
men fick ge upp eftersom kalkylen förutsatte EU-bidrag.
Nya tag har tagits i både Sverige och Norge. Farmakopéerna Olja destillerad av roten fanns med i den svenska medicinaltaxan 1698 men har förvånande nog aldrig varit officinell i Sverige. Olja av strätta (Angelica silvestris) fanns upptagen så sent som på 1930-talet i centraleuropeiska farmakopéer - Tyskland, Österrike, Schweiz. Det var också denna olja Linné hade med i sin Pharmacopaea Holmiensis ca 1740. |
|||||||||||||
| Framställning | 1) Angelikarotolja: Efter besvärlig och
tidsödande rengöring ångdestilleras
den färska eller torkade roten upp till 24 timmar. Utbytet
är 0,3-1,3 % eterisk olja. Rötter äldre
än två år ger en olja med besk och brännande
smak. Om fröna skördats innan
roten tas tillvara, minskar rotoljans terapeutiska kvaliteter
men den fungerar fortfarande som doftfixatör. 2) Angelikafröolja: Fröna ångdestilleras vilket ger 1-2 % eterisk olja. 3) Angelikabladsolja: Bladen ångdestilleras. |
|||||||||||||
|
||||||||||||||
| Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. | ||||||||||||||
|
1) Angelikarotolja: Ibland hos importörer av eteriska oljor för 150-425 kr per 5 ml. Sällan eller aldrig i hälsokostbutiker. | |||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
Doftbeskrivning 1) Angelikarotolja: Grön och pepprig toppnot med en torr kryddighet som påminner om selleri - enbär - svartpeppar. Mellannoten är jordig och örtig bittersöt med inslag av fänkål och mysk. Mjuk och torr basnot. Allt som allt kanske doften kan beskrivas som ett slags söt galbanum. 2) Angelikafröolja: Friskare, kryddigare och mer fänkålslik doft. Flyktighet 1) Angelikarotolja: Basnot - får värdet 94 på Poucher och Howards flyktighetsskala 1-100, där 61-100 är basnoter. Mycket hållbar. 2) Angelikafröolja: Mellannot. Doftblandning 1) Angelikarotolja: Blir lätt dominerande i blandningar, endast små mängder behövs. Sträv och lätt basnot och fixatör som passar ihop med många friska och gröna dofter (basilika, frankincense, salvia, vetivert), citrus (mandarin, och särskilt de riktigt friska: citron, grapefrukt, lime), mossa och jord (ekmossa, opoponax, patchouli, vetivert), trä (cederträ, sandelträ) och också en del riktigt söta dofter (benzoin, muskatellsalvia). Angelika går också bra ihop med blå kamomill - tar bort det unkna inslaget i denna. Användning 1) Angelikarotolja: Mycket använd i parfymeri, särskilt i cologne. I kryddiga blomdofter, träiga herrdofter, mossdofter, tunga chypresdofter, citrusdoftder. 2) Angelikafröolja: Mer använd som smakämne än doftämne. 3) Angelikabladsolja: Används som doftämne men inte mycket. |
||||||||||||||
| 1) Angelikarotolja • Rumsparfym: Angelikaörten användes som undermedel i hela Europa under pestens århundraden. (Mycket använt pestmedel i England: Torkad, pulveriserad angelikarot får dra i ättika 3-4 dagar. Därefter hälls vätskan i en het panna och ångorna andas in på samma sätt som vid ett förkylningsångbad eller får tas upp av kläderna.) Idag anses att den eteriska oljan stärker immunsystemet. Låg dos stimulerar, hög dos söver, enligt René-Maurice Gattefossé. Enligt en del aromaterapeuter stimulerar den mod och självkänsla; en doft för den som lätt tappar modet och sugen. • insektsmedel: Inte bra - lukten sägs tvärtom dra till sig insekter. Doftens element • Eld: I det kinesiska medicinska systemet hör angelika till energifasen Eld, som verkar genom hjärta och tunntarm och i obalans ger rastlöshet, hjärtklappning och problem med blodcirkulation och hjärta. Oljan kan stimulera till fasens positiva uttryck stabilitet, glädje och mottaglighet. • Jord: Vissa moderna elementläror (Henglein) beskriver doften med termerna elementet Jord och årstiden vinter, förknippade med bevarande, struktur och realism; dess verksamhetsfält antas vara framför allt känslolivet (snarare än intellektet eller kroppen). Andra dofter med denna stabiliserande verkan på känslolivet är t. ex. galbanum, en del arter av myrra, nard och virginiaceder. |
||||||||||||||
|
Hudläkemedel
1) Angelikarotolja: Används i kosmetika både för doften och som hudvårdande ämne. Den sägs vara verksam på svampsjukdomar, eksem, psoriasis och andra hudirritationer. Det har förklarats med att oljans bergaptener och andra kumariner påverkar hudens nervändar, men aromaterapeuter får samma resultat med bergaptenfri rotolja. 2) Angelikafröolja: Används i kosmetika både för doften och som hudvårdande ämne. 3) Angelikabladsolja: Bladoljan har inge kosmetisk användning idag utan används uteslutande som doftämne. En gammal nordisk användning av outspädd angelikasaft som verkar synnerligen riskabel är följande: Vitiligo (vita hudfläckar) gnids in med växtsaften varefter man går utomhus; det behöver inte vara solsken. Av detta bildas ett brännsår där pigmentbildningen ökar efter läkningen. På detta sätt fortsättes tills fläcken fått önskad färg. Uppges fungera i fall där de pigmentbildande cellerna inte är förstörda. (I konventionell medicin har medel med angelika också givits invärtes i för att stimulera pigmentbildningen vid vitiligo.) |
||||||||||||||
| 1) Angelikarotolja: Trött, slapp, glåmig hy som lätt får pormaskar; lättirriterad hy. | ||||||||||||||
| Tandvård | Olja ur både rot och frö används i tandvårdsmedel. | |||||||||||||
| 1) Angelikarotolja • Används inom aromaterapi vid stress- och utmattningstillstånd med huvudvärk, ångest och fobier och anses då både stimulera och lugna. • Utmärkt muskelolja (ledvärk, reumatisk värk) som bland annat ingår i det gamla smärtlinimentet svenskdroppssalva. • Den kramplösande effekten kan vara till hjälp också vid matsmältningsproblem (kolik, uppsvälldhet), särskilt stressrelaterade. Oljan används också vid smärtsamma menstruationer både akut (kompress) och mer långsiktigt och förebyggande (serie massagebehandlingar). • Oljan används också (särskilt ihop med blå kamomill) vid hormonellt betingade kvinnolidanden som klimakteriebesvär och myomer. Den är mycket utdrivande (vatten, urin, svett, slem, gifter) och används därför vid ödem, blåskatarr och för allmän avgiftning, t. ex. blandad med enbär och basilika. Notera att angelika också är "menstruationsframkallande" - se nedan om giftighet. |
||||||||||||||
| 1) Angelikarotolja: I lugnande bad vid spänning, stress, förkylning och hosta. | ||||||||||||||
| Nordiska oljor ger inga reaktioner i sol trots innehållet av kumariner, brukade det påpekas av nordiska tillverkare så länge det fanns sådana. 1) Angelikarotolja: Kumarinhaltig olja är fototoxisk, kan ge soleksem och vid upprepad kontakt allergisk reaktion med t. ex. eksem. Oljan är också fotomutagen och cancerogen. Branschorganisationen IFRA:s rekommendation: Max 3,9 % i produkter avsedda för solexponerad hud och som ska ligga kvar, d.v.s. inte tvättas bort. 3) Angelikabladsolja: Branschorganisationen IFRA:s rekommendation: Max 0,78 % i kosmetika på hud som utsätts för sol och som ska ligga kvar, d.v.s. inte tvättas bort. Om andra fototoxiska ämnen finns med, bör deras totala mängd inte vara större än den sammanlagda rekommenderade maxmängden. |
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
2) Angelikafröolja: Oljan är rätt lik enbärsolja i smaken och ingår med denna i gin (upp till 0,01 %) och i flera likörer, t. ex. norska St Halvard, Chartreuse och Bénédictine. Den senare har tillverkats sedan 1500-talet i Fécamp-klostret i Normandie. Klostret försvann vid revolutionen 1789 och delvis också likörreceptet. Båda rekonstruerades i mitten av 1800-talet. Oljan smaksätter också godis och kakor. |
|||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
• Roten var ett av de största medlen mot pest,
trolldom och häxerier. Senare användes den som
kramplösande läkemedel, t. ex. vid vid hosta,
menssmärtor och magont. Den är blodtryckssänkande
och kärlvidgande och har använts som svettdrivande
medel (snabb viktminskning). • Fröna har tagits som svett- och urindrivande medel. När pesten gick sålde apoteken kakor med inbakade frön. • Bladen har intagits som aptitstimulerare och nervlugnare. |
|||||||||||||
| 1) Angelikarotolja: Försiktiga aromaterapeuter undviker oljan helt, även till utvärtes bruk, vid högt blodtryck, diabetes (höjer blodsockernivån) och under graviditet (abortrisk). Terpenen fellandren som dominerar oljan är centralstimulerande och därefter förlamande och kan i stora doser orsaka andningsförlamning. | ||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Aftel (2003), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Jönsson och Simmons (1935),
Kinkele (2004), Lawless (1992), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linné (1954), Ljungdahl (1953), Meyer
(1952), Naves (1947), Nilsson och Sandberg (1982), Valnet (1992), Wicklund (1990). Flyktighetsskala:
Poucher och Howard (1974). • Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 11 22). |
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||||||||||
