 |
       
Hartser Elemiharts |
||
|
|
|||
|
Moderväxt |
Elemi (Canarium luzonicum, Canarium commune och andra arter) | ||
| Farmakopénamn | Gummi elemi, Resina elemi | ||
| CAS-nummer | 9000-75-3 | ||
| INCI-namn | Canarium luzonicum gum extract ["extract obtained from the resin exudate"] | ||
|
Engelska
namn |
Elemi gum, Manila elemi gum, Manila elemi resin, elemi gum, elemi resin, elemi oleoresin | ||
|
|
|||
| I växtländerna
används hartsen sedan gammalt som hudläkemedel
och det var som sådant den kom in i de europeiska
farmakopéerna. Den nämns i tyska texter på
1400-talet och verkar ha varit i allmänt bruk i Europa
på 1700-talet. Manilla-elemin, den vanligaste sorten,
ingick i den berömda Elemi-salvan som komponerades
redan på 1500-talet. I Europa har hartsen
också haft viss användning vid tavelrestaurering. Farmakopéerna Eterisk olja av elemi har inte varit officinell i Sverige, däremot fanns hartsen upptagen i den svenska farmakopéns första upplaga 1775 och t.o.m. den femte 1817. Inte heller har elemisalvan (Unguentum elemi) varit officinell i Sverige, däremot i många andra länder in på 1900-talet. |
|||
|
Hartsen
är en äkta balsam (oleoresin)
som utvinns genom att "infödingarna
två gånger om året såra stammarna
och tända bål i närheten av trädet,
varigenom hartset lättare flyter ut", berättas
i Svensk uppslagsbok 1953. Det går till på
samma sätt idag; ett träd kan ge 4-5 kilo
harts per säsong. Mest fås från
vildväxande träd. Ursprung Filippinerna, Java, Kamerun, Sydamerika. |
|||
| Hartsen är en gulvit-gulgrön-gulbrun mjuk, grynig, smörig till vaxig massa som stelnar till en fast och torkar till en matt yta när den eteriska oljan avdunstat. Mjuknar vid ca 8°, smälter vid ca 120°. | |||
| Mått och vikt | 100 ml väger 88-91 gram. 100 gram = 114-110 ml. | ||
| • Olöslig
i vatten. • Delvis löslig i alkohol (95 %). • Löslig i sin egen eteriska olja, elemiessens. |
|||
| • Eterisk elemiolja utgör 25-30 % av vikten. | |||
| Varianter | • Elemihartser är också namnet på en hel grupp hartser, särskilt från sydamerikanska träd. Se elemiträdet. | ||
|
Ersättning |
• Elemi
resinoid Extraheras med bensen eller alkohol. • Elemiextrakt I parfymeri använder man ofta ett alkoholextrakt (stark tinktur) - lika vikt harts och alkohol får dra en vecka, omskakas ofta och filtreras. Utdraget kan användas också som tvålparfym. |
||
| Hållbarhet | Förvaras torrt och skyddat för ljus. | ||
|
Sällan eller aldrig i svenska butiker. | ||
|
|
|||
|
Doftbeskrivning Stark och frisk kryddoft, påminnande om geranium eller pepprig citron som torkar in till söt och träig. Andra associationer är terpentin, fänkål och dill. Flyktighet Toppnot till mellannot. Doftblandning Fixatör. Stark - mycket små mängder behövs. Elemi går bra ihop med andra friska dofter (frankincense, lavandin, mejram, myrra, rosmarin, salvia) inklusive citrus (apelsin, bergamott, lime) och också en del sötare och tyngre (kanel, labdanum, lavendel). Användning Friskt inslag i fougèresdofter och herrparfymer. En balsamtinktur på elemi kan bli en utmärkt fixerande grundsprit i alkoholbaserad parfym. |
|||
För rökelsemetoder med glöd eller låga, se under Rumsdoft på samlingssidan Hartser. |
|||
|
Hudläkemedel
Starkt antiseptisk och lokalt stimulerande, sår- och ärrläkande; använd i sårsalvor på skador, infekterade sår, hudinflammationer, fuktiga eksem. Svamphämmande. Elemi-salvan (Arceibalsam; Unguentum elemi), i bruk från 1500- till 1900-tal, användes på sår, fistlar och blåmärken - och för att stärka nerverna. |
|||
| Torr, rynkig och åldrad hy - sägs vara föryngrande. | |||
| Vid mjäll och irriterad hårbotten. | |||
| Redan när hartsen kom till Europa blev den mycket använd i värmande muskelliniment på reumatisk värk, muskelsmärtor och stela leder. | |||
| Doftämne och fixatör av andra doftämnen i tvålparfym. | |||
| Ej hudirriterande. | |||
|
|
|||
|
Invärtes
bruk |
Hartsen används också invärtes i växtländerna för att behandla luftvägsproblem. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Gentz och Lindgren (1946), Jönsson (1910), Kumlien (1946), Lawless
(1992), Lindgren (1918), Meyer (1952), Naves (1947),
Svensk uppslagsbok VIII (1953), Thompson (1928). • Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 11 21). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
|||
