 |
       
Hudläkemedel Eksemmedel |
||
|
Oden mötte Klådan i ett led. Oden vann och Klådan tappa. (Ramsa mot klåda, Sörmland) |
|||
|
Idag får man eksem och andra
hudreaktioner av nickel och doftämnen. Förr
fick man det av älvor, vättar, vittror, tomtar
och andra övernaturliga väsen som man råkat
förtörna. Botemedlem var följdaktligen
också magiska. Älvablåst I Småland har folklivsforskare räknat ihop till åtminstone elva sorters "älvablåst", häftigt kliande utslag som kom hastigt på. Det vanligaste botemedlet var att blåsa tillbaka, ofta genom en ihålig stjälk av brännässla - som ju ger nässelutslag - t. ex. ner i ett glas vatten som man sedan tvättade eksemet med. Hade man i Jämtland råkat ligga där vittrorna tvättat sitt bakbord, fick man utslag som var märken efter deras brödnagg. Enklast var då att gå tillbaka till stället och tvätta sig igen och slå ut tvättvattnet på platsen. Visste man inte var det hänt, fick man tvätta sig i brännvin vari 60 myror hade dränkts och ta på sig underkläder som legat på en myrstack. Urin Utslag och hudsprickor behandlades förr ofta med urin - inte alls dumt, dess ammoniak är åtminstone klådstillande och karbamiden fuktbindande. På eksem i allmänhet har man använt kourin, och särskilt på eksem på armar, ben och fötter egen urin, båda helt färska. Egen urin rekommenderas fortfarande ibland och har rapporterats läka eksemsår så snabbt som på ett par dagar och till och med ta bort eksemet för alltid. I svenska Finland pissade man inte på utslaget utan på förvittrade stenar - kanske med tanken att utslaget skulle vittra bort på samma sätt. T.v: S:t Antonius (Egypten, 2-300-tal). Katolskt skyddshelgon mot eksem; minnesdag 17 januari |
||
|
Eksem genomgår olika stadier som får behandlas
vart och ett för sig med olika typer av medel. • Vid rodnad och klåda får man försöka lugna och hejda inflammationen. Tvättvätskor är vanliga, t. ex. sammandragande växtavkok. • Utslag och blåsor som gått sönder lugnas och torkas ut. • Uttorkad och förtjockad hud - skorpor, fjäll, sprickor - skalas av och mjukas upp. Kontakteksem är en överkänslig eller allergisk hudreaktion på något ämne. De som beror på överkänslighet (atopiska eksem) är en ärftligt benägen och kan gå över. Hos barn mest typiskt i armveck och knäveck (böjveckseksem) och på kinderna, hos vuxna på händer, bål och i ansiktet. |
||
| Testa | • Hudtesta nya produkter. Börja använda bara ett nytt i taget. | ||
| Undvik | • Tvätta inte huden fettlös och steril,
det försvagar dess förmåga att skydda. • Undvik ämnen som ger "bara lite" hudreaktioner. |
||
|
Fler råvaror och recept |
• Råvaror för känslig och
irriterad hy, torr hy, klåda, sårläkande
och antiinflammatoriska hudläkemedel. • Bad, särskilt alkaliska, hudoljor, lanolinsalvor, sårsalvor som ringblomssalva, såromslag, sårtvättmedel, emulsionskrämer, geléer, kroppspuder, zinksalva. Eksemrecept kan finnas lite varstans, så sök t. ex. på recept för eksem, recept för soleksem, recept för psoriasis... |
||
|
Eksem |
• Fler råvaror: Medel mot klåda.
Sårläkande
och antiinflammatoriska hudläkemedel. • Recept: Antiinflammatoriska såromslag. • Oljor: Emu, hampfrö, jojoba, sesam, shea, solros, tistel. Blanda i 5-10 % GLA-rik olja som gurkört, nattljus, nyponfrö. • Oljeutdrag (örtoljor): Fänkål, morot, ringblom. • Vattenutdrag: Fänkålsinfusion, kamomillinfusion, lavendelinfusion, trollhasseldekokt. • Eteriska oljor: Angelika, backtimjan, basilika, benzoin, bergamott, ceder, citronmeliss, cypress, enbär, geranium, isop, kajeput, blå kamomill, marockansk kamomill, romersk kamomill, lavendel, morotsfrö, myrra, palmarosa, patchouli, pepparmynta, ros, rosmarin av verbenontyp, salvia, tagetes, tea tree, timjan. • Surt: Garvämnen. Grapefruktextrakt. Vassla. Egen urin är ett gammalt medel som fortfarande rapporteras som effektivt för eksemsår; den ska vara helt färsk och får sitta på över natten. • Övrigt: Aloegelé. A-vitamin, Betakaroten. Bröstmjölk. E-vitamin. Grankåda. Gula färgämnet kurkumin ur gurkmeja. Laxromsenzym. Lecitin.Propolis. Ringblomsextrakt. Tjära. |
||
|
Vätskande
eksem |
• Fler råvaror: Antiinflammatoriska hudläkemedel. • Recept: Sårtvättmedel som tvättvätska och omslag på akuta vätskande eksem med blåsor. Antiinflammatoriska såromslag. Mindre feta preparat som inte är så täckande, t. ex. emulsionskrämer och geléer. När den värsta inflammationen lagt sig torkande medel som kroppspuder och zinksalva. • Oljor: Mandel, solros med upp till 10 % GLA-rika oljor: gurkört, nattljus, nyponfrö. • Oljeutdrag (örtoljor): Groblad, ringblom. • Vattenutdrag: Daggkåpedekokt, daggkåpeinfusion, kamomilinfusion, kardborrotsdekokt, ringblomsinfusion, röllekainfusion, salviainfusion, trollhasseldekokt, vallörtsdekokt, vallörtsinfusion, valnötsdekokt. • Spritutdrag (tinkturer): Isop, kamomill, kardborrot, rölleka, salvia. • Eteriska oljor: Bergamott, elemi, enbär, romersk kamomill, myrra, tea tree. • Surt: Garvämnen. • Övrigt: Aloegelé. Kaolinlera och andra leror. Kiselgelé. Natriumbikarbonat. Zinkoxid. |
||
|
Tora
eksem, förtjockad hud |
• Fler råvaror: Medel för hudsprickor,
se torr hy. Sårläkande
och antiinflammatoriska hudläkemedel. • Recept: I det torra stadiet något fett som hindrar vattenavdunstning och mjukar upp skorpor och fjäll, som hudoljor och lanolinsalvor. Bad, särskilt alkaliska, för att mjuka upp hårda och spruckna förtjockningar. Därefter läkande sårsalvor som ringblomssalva. • Fetter: Sheasmör, ullfett. • Oljor: Aprikoskärn, jojoba, makadami, mandel, oliv, sesam, vetegrodd. Upp till 5 % GLA-rika oljor: Gurkört, nattljus, nyponfrö. • Oljeutdrag (örtoljor): Brännässla, johannesört, morot. • Vattenutdrag: Infusioner: Björklövsdekokt, björklövsinfusion, brännässledekokt, lindblomsinfusion, styvmorsviolinfusion, timjaninfusion, åkerfräkendekokt, åkerfräkeninfusion. • Spritutdrag (tinkturer): Björk, brännässla, gurkört, lavendel, lindblom. • Eteriska oljor: Apelsin, isop, marockansk kamomill, patchouli, perubalsam, sandelträ, tolubalsam, vitlök. • Surt:Salicylsyra, särskilt i form av lanolinsalvan salicylsyresalva. • Övrigt: Aloegelé. Allantoin. Betakaroten, morotsextrakt. Svavel. Mosad avokado. |
||
|
Psoriasis |
Inget egentligt eksem utan en kronisk inflammation där hudcellerna omsätts extremt snabbt, på
2-3 dagar istället för 20-40. Överhuden
blir tjock av alla celler som inte hinner fjällas av,
torra silvriga fjäll omväxlar med röd inflammation, klådan är svår. Vanligast i nordliga länder
och värst på vintern; solljus minskar celltillväxten. Behandlas
i sina olika stadier som eksem, men särskilt för
psoriasis brukar nämnas: • Fett: Sheasmör. • Oljor: Alla oljor mjukar upp och hjälper hudflagorna att lossna - låt sitta några timmar eller över natt: Jojoba, mandel, sesam, solros, shea, tistel, vetegrodd. Upp till 10 % GLA-rika oljor: Gurkört, nattljus, nyponfrö. • Oljeutdrag (örtoljor): Johannesört, morot, ringblom. • Vattenutdrag: Björklövsdekokt, björklövsinfusion, styvmorsviolinfusion. • Spritutdrag (tinkturer): Björk. • Eteriska oljor: Angelika, benzoin, bergamott, citron, enbär, geranium, kajeput, blå kamomill, romersk kamomill, lavendel, morotsfrö, myrten, neroli, niaouli, palmarosa, patchouli, rosmarin (verbenon), sandelträ (torra stadiet), tagetes, tea tree. • Surt: Grapefruktkärnextrakt. Egen urin rekommenderas även för psoriasis; helt färsk, får sitta på över natten. • Övrigt: Aloegelé. A-vitamin. Betakaroten. Bröstmjölk. Kaolinlera och andra leror. Lecitin. Tjära. |
||
|
Soleksem |
• Oljeutdrag (örtolja): Ringblom. • Vattenutdrag: Ringblomsinfusion, åkerfräkendekokt, åkerfräkeninfusion. • Surt: Citronsaft. Egen urin rekommenderas även här; helt färsk, får sitta på över natten. Surmjölksprodukter som yoghurt och kefir. Tomatskivor. • Övrigt: Grönsåpa. |
||
| Seborré, mjälleksem | Röda, feta och
fjällande utslag i hårbotten och ögonbryn, vanligast hos män mellan 20 och 30. Hos
en del men inte hos alla orsakad av en jästsvamp. • Råvaror: Fungucider under antiseptika. |
||
| Skorv | Gula feta skorpor i hårbotten
och bakom öronen hos småbarn; anses vara
en form av mjälleksem. • Surt: Salicylsyra. |
||
| Nässelutslag | Upphöjda utslag liknande
dem man får av brännässlor. Kommer inom
minuter, kliar våldsamt, försvinner inom ett
par dygn utan att lämna märken. • Råvaror: Klådstillande medel, |
||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Gentz och Lindgren (1946), Lindberg (1985), Lindberg (1986), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988),
Lindgren (1918), Lodén (2002), Ostrov (2001),
Schön (2000), Tillhagen (1977), Wicklund (1990), Wicklund (1997), Wicklund (1998). • Artiklar: Ebbe Schön: Folktrons naturväsen (Fatabuen 1999). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
|||
