 |
       
Dekokter Brännässledekokt |
|
|
- Jag tror fan har satt sig i gräset, sa käringen, torkade sig med en brännässla. (Svenskt ordstäv) |
||
|
Moderväxt |
Brännässla (Urtica dioica) eller etternässla (Urtica urens) | |
|
Synonymer |
Nässelavkok, nässelvatten | |
| CAS-nummer | 84012-40-8 | |
| Urtica dioica leaf extract ["an extract of the leaves"] | ||
|
Engelska
namn |
Nettle decoction, decoction of common nettle | |
| Förväxlingsrisk | • Extrakt - alla utdrag med lösningsmedel, som: |
|
|
|
||
|
Tradition |
Arvid Månsson i mitten av 1600-talet brände, d.v.s. destillerade sitt nässelvatten. Av nässlans blad och blommor skulle det göras i mitten av juli (vilket efter kalenderrformen alltså blir i slutet av månaden), av toppar och frö om hösten - han skrev från småländsk horisont. Månsson hade bara gott att säga om nässlan. Ja, nässlor med körvel hållne uti händerna, friar människan för sina fiender. Nässlor i mössan var bra för hårväxten (växten är ju hårig). Nässelvatten var ett enkelt och gratis tvättmedel för håret som ansågs mycket välgörande för håret och befrämja hårväxten. |
|
|
Framställning |
||
|
Beskrivning |
Starkt grön vätska. | |
| Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram. | ||
| • Ej
blandbar med oljor. Eteriska
oljor löses inte i dekokten; såda blandning
måste skakas om före användning. • Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin, alkohol. |
||
|
Innehåll |
Vattenutdraget löser ut klorofyll som nässlan är rik på (upp till 60 %). Brännässla innehåller också garvämnen, slemämnen. mineraler (järn, kalcium, magnesium, kalium, kisel, zink) och vitaminer. Brännhårens histamin, svavelämnen, myrsyra och andra syror, liksom nässlans C-vitamin, går förlorade vid kokningen. | |
|
Hållbarhet |
Dekokten håller sig ca en vecka. Ska den förvaras längre tid eller användas som råvara i ett preparat måste den konserveras. | |
|
|
||
|
Gammalt medel mot nässelutslag: |
Hudläkemedel
Lugnande, garvämnena gör utdraget sammandragande. Användbart på brännskador (den färska saften lindrar när man har bränt sig på nässla) och som Arvid Månsson uttrycker det på 1600-talet, till alle gamle fule och lede sår. Vilket sår man tvättar med nässelvatten, det hålles rent, att det inte luktar, och vänder igen till att flyta, och helar det. Ett vanligt skönhetsmedel in på 1800-talet var en dekokt på fröna. Detta och andra brännässleavkok hade rykte om sig att bleka hyn och ta bort fräknar. Redan Arvid Månssons brända vatten gör vita händer, om man tvättar dem där med, och låter det självt intorkas. Det var också bra mot allehanda svullnad. Nässla stimulerar blodcirkulationen och minskar fettavsöndringen (är "renande"). Den är effektiv på torr och känslig eksemhud, allergiska utslag och nervös hy med ytliga blodkärl och blemmor. |
|
| Fet hy, torr och irriterad hy.. | ||
Avkok på nässla var före 1900-talet det enda milda hårrengöringsmedel man hade - rena hårkuren jämfört med såpa och asklut som gjorde håret torrt och matt, när det inte föll av. Nässelvatten gjorde håret glansigt, sades vara effektivt mot mjäll och befrämja hårväxten. En stark dekokt
kan användas till sköljmedel eller effektivare: Masseras in i hårbotten på
kvällen och får verka över natten. Bra för fett
hår och hårbotten (ökad blodcirkulation,
minskad fettavsöndring). Regelbunden sköljning
gör håret glansigt och fylligt. Som tonande
sköljning fördjupar nässla färgen
på mörkt och rött hår. |
||
| Örtbad med en stark dekokt för torr hy och eksem. Bada 10 min var tredje dag. Sägs vara utmärkt i fotbad när fötterna är trötta och kalla. | ||
|
|
||
|
Mat
och dryck |
Den bästa brännässledekokten är förstås nässelsoppan, som ger precis det näringstillskott man behöver efter vintern. | |
|
Invärtes
bruk |
Te på blad, blom och frön har varit vanligt som stärkande vårkur (klorofyll, järn, C-vitamin). Det är också urindrivande och ökar njurarnas utsöndring av klor och urinämne, varför det används framför allt vid ödem, gikt och reumatiska sjukdomar. Nedanstående recept är endast för utvärtes bruk. | |
|
Giftighet |
Ingen vid normal användning. Tagen invärtes kan roten ge mag- och tarmbesvär och i sällsynta fall hudreaktioner. | |
|
|
||
|
Recept |
||
| Recept I | • Vatten
- 1 liter • Färska eller torkade blad av brännässla - 3-4 nävar Kokas tills halva vätskemängden återstår. Silas. (Källa: Golbaek 1957) |
|
| Recept II | • Vatten
- 1 liter • Torkad rot av brännässla - 50 gram Får koka en kvart. Silas och filtreras. (Källa: Laux 1984) |
|
| Recept III | • Vatten
- 1 liter • Blad av etternässla - 50-100 gram Får koka 30 min. Silas. Till kompresser och baddning på brännsår. Som hårväxtbefrämjande medel gnids det in i hårbotten på kvällen och får verka över natten. (Källa: Nielsen 1991) |
|
| Recept IV | • Vatten
- 5 dl • Blad och stjälkar av brännässla - 3 msk Får koka 10 min. Silas. Används i ett helbad. (Källa: Ruisniemmi 1994) |
|
| Recept V | • Vatten
- 1 liter • Torkade brännässlor - 1 dl Sjud minst en halvtimme, ställ sedan kallt att dra ett dygn. Sila. (Källa: Okänd) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Bergmark (1983), Bruhn och Eneroth (2000), Edgren (2007), Gentz och Lindgren (1946), Juneby
(1999), Laux (1984), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren
(1918), Ljungqvist (2007), Nielsen (1991), Ruisniemmi (1994), Thomson
(1980). • Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 19). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
||
