 |
       
Konserveringsmedel Borsyra |
|||
|
|
||||
|
Synonymer |
Borsyra, boraxsyra,
aseptinpulver 1) Vattenhaltig borsyra 2) Vattenfri borsyra, metaborsyra, borsyreanhydrid |
|||
|
Farmakopénamn |
Sal sedativum, Sal sedativum Hombergi, Sal vitrioli narcoticum, Sal acidum boracis, Acidum boracicum, Acidum boricum | |||
| E 284 Borsyra | ||||
| CAS-nummer | 10043-35-3, 11113-50-1 | |||
| Boric acid | ||||
|
Engelska
namn |
Boric acid, boracic acid, ortoboric acid | |||
|
Andra
namn |
Romanska språk Acide boracique, acide borique (franska) Nordiska språk Borsyre (danska) Andra språk Borsäure (tyska) |
|||
|
Förväxlingsrisk |
• Borax - de kan framställas ur varandra | |||
|
|
||||
|
Tradition |
Borsyra framställdes
första gången 1702 av Homberg och fick efter
honom benämningen "Hombergs lugnande salt". Dess släktskap med borax
blev klart 1748 och den kemiska sammansättningen
bestämdes av Berzelius 1824. Året därpå
blev borsyra ett ord i svenska språket. Vid det
laget hade man börjat tvivla på att dess påstådda lugnande
effekt.
Nära 50 år senare dök den upp
i ett helt nytt sammanhang och gjorde en annan svensk
mans lycka. Köttkrisen Bakgrunden var "köttkrisen" på 1860-talet. Maten räckte helt enkelt inte till i storstäderna och på gatorna krävde folkmassor ökad köttimport från Sydamerika. Men hur skulle det gå till? Kött kunde inte förvaras under så långa resor, vilket Pasteur tio år tidigare hade upptäckt berodde på bakterier. |
|||
|
||||
| Uppgång och fall Borsyrans framgångstid blev lika kort. Att det kan förgifta förstod man rätt tidigt på 1900-talet. Vid mitten av århundradet var det i de flesta länder förbjudet att tilsätta i livsmedel. Förgiftningarnas allvar - barn dog av det - kom ändå som en chock på 1960-talet. I början av 70-talet träffades en överenskommelse mellan den kemisk-tekniska branschen och Socialstyrelsen om att tillverkare inte skulle använda borsyra i barnpuder eller kosmetika. Också dagens EU-lagstiftning begränsar användningen. Det fyller fortfarande hygieniska uppgifter; enligt Kemikalieinspektionens statistik går det åt runt 150 ton borsyra årligen till nära 50 bekämpningsmedel - insektsmedel, impregneringsmedel och träskyddsmedel. Farmakopéerna Borsyra fanns med från första början (1775) i den svenska farmakopén; då som ett lugnande medel. Den indikationen ansågs föråldrad 1845 och i upplagan därpå 1869 ströks borsyra, för att i nästa tryck åter tas in, nu som färdig köpvara - vid det laget hade Gahns hunnit lansera Aseptin. Även borsyrans bakteriedödande egenskaper blev snart ifrågasatta och vid mitten av 1900-talet hade det kommit ur bruk som antiseptikum men stod kvar i farmakopéerna. Det kom också med i 1964 års nordiska farmakopé och finns i dagens europeiska. |
||||
|
Framställning |
• Förekomst: Bor är ett grundämne, borsyra en oorganisk syra. Den förekommer i naturen dels löst i
vatten (t. ex. havsvatten eller som i Italien där det ångar ut
ur vulkaniska källor och kan kondenseras och indunstas
till pulver), dels i fast form i olika mineral (förenat
med alkalier till vattenlösliga salter, borater, varur den
kan isoleras). Förr kom mycket från
Toscana i Italien där det finns i mineralet sassolin.
Den råa borsyran renas genom att upprepade
gånger lösas i vatten och sedan kristalliseras
om. • Framställning: Utvinns ur borhaltiga mineraler och ur naturligt förekommande natriumsalter, t. ex. ur borax genom sönderdelning med svavelsyra eller saltsyra. På svenska apotek löste man förr 2 delar borax i 5 delar kokhett vatten och tillsatte 1 del klorvätesyra. När vätskan svalnat kunde borsyrekristallerna filtreras ur, drygt hälften av den ursprungliga boraxvikten. Borsyran renades sedan från alla rester av klorvätesyra genom att vattentvättas och kristalliseras om ett par gånger. Vattenfri borsyra är helt enkelt vanlig borsyra som torkats genom upphettning till 100°. Ursprung 60 % av världsprodukten (4,5 miljoner ton 2004) kommer från Turkiet och USA. I Sverige tillverkas inget. |
|||
|
Beskrivning |
• Rå
borsyra är stora kristalliniska fjäll. |
|||
| 100 ml väger 62 gram. 100 gram = ca 160 ml. | ||||
| 1) Vattenhaltig
borsyra • Svårlösligt i kallt vatten (20 delar eller mer vatten krävs), lättlösligt i kokande (3-4 delar). Vttenlösning mättas vid 3-5 % och kan alltså inte överdoseras. • Lättlösligt i 85 % glycerin (4-5 delar). • Lösligt i 95 % alkohol (15-25 delar), lättlösligare i varm. pH och inkompatibiliteter 1) Vattenhaltig borsyra • Surt - används som pH-regulator. 2 % vattenlösning blir svagt sur (pH 4-6, till skillnad från borax som ger alkalisk reaktion). Glycerinlösning av borsyra blir surare. Emulgerar inte med alkaliska emulgeringsmedel som borax och natriumbikarbonat. |
||||
|
Innehåll |
• Rå
(orenad) borsyra: Innehåller upp till 25 % främmande
ämnen. • Renad borsyra ur mineral: Blir inte helt ren utan kan innehålla t. ex. kalcium, magnesium och tungmetaller. • Renad borsyra ur borax: Kan göras 100 % ren men lite tillverkningsrester av svavelsyra eller saltsyra blir alltid kvar. Klorvätesyra är lättare att få bort. Även här kan små mängder tungmetaller finnas. 1) Vattenhaltig borsyra: Inehåller ca 44 % vatten, resten är borsyra. En lösning av borsyra med 5 delar varmt vatten ska vara klar och inte grumlas när man tillsätter alkohol, d. v. s. den ska inte innehålla främmande ämnen som är olösliga i alkohol. 2) Vattenfri borsyra: Så gott som helt vattenfri ren borsyra. |
|||
| Varianter | • Borax: Natriumsalt av borsyra, används på liknande sätt i livsmedel (E 285 Natriumtetraborat). | |||
|
Ersättning |
• Borsyra kan ersättas av andra sura medel, om det bara är surheten man är ute efter - citronsyra, askorbinsyra, vinsyra, citronsaft. | |||
|
Hållbarhet |
Förvaras i slutet kärl. | |||
|
• Farmaceutiska
kvaliteter på apotek för runt 155 kr per 25
gram, 220 kr per 200 gram, 215 kr per 800 gram.
• 3 % borsyrelösning: I livsmedelsbutiker för 10-15 kr per 150 ml. |
|||
|
|
||||
|
Hudläkemedel
Antiseptiskt - gammaldags sårmedel och desinfektionsmedel i sårtvätt och omslag, läppbalsam, talk och mycket annat. Sårsalvor med borsyra var vanliga förr och kunde vara mycket enkla, t. ex. ullfettssalvor eller det mycket tidstypiska borvaselinet. Idag är borsyra ovanligt i hudvårdsmedel. Borsyrelösning (borvatten) kom ur bruk som desinfektinsmedel på 1950-talet men används idag ibland på ytliga sår för att det är lätt sammandragande utan att irritera. Utspätt t. ex. lika delar rosenvatten används lösningen också som ögonsköljningsmedel. • Borsyrelösning: 2-3 % i vatten • Borsyresprit: 3 gram borsyra i 970 gram 70 % alkohol • Amykos: borsyra, eterisk kryddnejlikolja och glycerin i vatten Konserveringsmedel Borsyras desinfekterande och konserverande verkan är ganska svag men tillräcklig för att hindra bakterietillväxt på huden utan att skada vävnaderna. Det är också svagt svampdödande, däremot verkningslöst på mögel. Fungerar också surhetsreglerande (gör surare). • Enkel Aseptin: 100 % borsyra • Dubbel Aseptin: 2 delar borsyra, 1 del alun |
||||
| Borsyra var vanligt förr i sura alkoholfria hårvatten. Idag kan det förekomma någon gång i flytande hårschampo som pH-buffrare. | ||||
| På sin tid mycket använt tillsammans med mentol i munvatten. "Gahns bruna aseptin" Amykos (infusion av kryddnejlika, eteriska oljor, glycerin, borsyra) var världens första antiseptiska munvatten. Inom EU får borsyra idag ingå med max 0,5 % i munhygienpreparat. | ||||
| Kemikalieinspektionen bedömer borsyra som farligt vid hudkontakt. Tillåtet i kosmetika bara på vissa villkor; se nedan. | ||||
|
|
||||
|
Mat
och dryck |
Aseptinpulvren gjorde sensation som konserveringsmedel för livsmedel. Enkel Aseptin (ren borsyra) användes i mjölk, tillagat kött och bröd - bagare penslade bröd med det. Dubbel Aseptin (borsyra med alun) användes i rått kött och fisk. En av fördelarna var att syran (vid 0,5-3 %) gav varken smak eller lukt. Idag är det förbjudet som konserveringsmedel i många länder, t. ex. Australien och Nya Zeeland. Också i Sverige har det varit totalförbjudet. Idag får det användas (E 284 Borsyra) med upp till 4 gram per kilo för att konservera störrom, d.v.s. äkta kaviar. | |||
|
Invärtes
bruk |
Borsyra användes först som lugnande medel men som sådant var det i stort sett avlagt redan i mitten av 1800-talet. | |||
|
Giftighet |
• Dammet irriterar
luftvägarna. • Giftigt invärtes i höga doser (några gram). Kemikalieinspektionen klassificerar det som hälsovådligt och farligt vid förtäring och hudkontakt. Akut förgiftning yttrar sig i kräkning, diarré, magplågor, klåda - det lär ha drabbat en diplomat efter en orgie i rysk kaviar. Därefter aktiveras eller dämpas centrala nervsystemet, kramper kan tillstöta. Cirkulationskollaps och chock leder till döden inom 3-5 dagar. Vid lägre doser under längre tid ansamlas borsyra och kan leda till kronisk förgiftning (anemi, håravfall, aptitlöshet, eksem m.m). I djurförsök har det gett fosterskador och Danmark har föreslagit att det ska klassificeras som reproduktionstoxiskt inom EU. Några rekommendationer om högsta lämpliga dagsintag finns inte eftersom det helt enkelt inte är rekommendabelt över huvud taget, men en expertgrupp i WHO har räknat ut att ett dagsintag på 0,6 mg per kilo kroppsvikt (42 mg för en person på 70 kilo) kan vara tolerabelt. • Giftigt även utvärtes. Det absorberas inte genom intakt hud, däremot genom skadad (brännskador, eksem) och genom slemhinnor. Ren borsyra som av misstag sålts som barnpuder har dödat småbarn. |
|||
| Miljö | I höga doser dödligt för vissa växter (besprutning med borsyralösning skyddar trä från mögel, svamp och insekter) och för vattenorganismer men inte för fisk. Havsvatten har ganska hög naturlig borhalt och tycks inte ta skada. Danska Miljøstyrelsen bedömer borsyras miljöfarlighet som liten. | |||
| Lagstiftning | • Kroppspuder (talk): Borsyra får ingå med max 5 %. Det får inte ingå i talk till barn under 3 år och ska märkas: Får inte
användas till barn under 3 år. Max 1,5 % får ingå i talk som ska användas på fjällig eller irriterad hy och om halten överstiger 1,5 % ska förpackningen märkas: Ska inte användas på fjällig eller irriterad hud. • Munhygienprodukter: Borsyra får ingå med max 0,1 %. Förpackningen ska märkas: Ska inte sväljas. Det får inte ingå i munhygienprodukter till barn under 3 år och ska märkas: Får inte användas till barn under 3 år. • Andra produkter (än badprodukter och hårlockningsprodukter): Borsyra får ingå med max 3 %. Det får inte ingå i produkter till barn under 3 år och ska märkas: Får inte användas till barn under 3 år. Max 1,5 % får ingå i produkter som ska användas på fjällig eller irriterad hy och om halten överstiger 1,5 % ska förpackningen märkas: Ska inte användas på fjällig eller irriterad hud. |
|||
|
|
||||
|
• Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Bergmark (1974),
Gahns (1947), Gentz och Lindgren (1946), Lindgren (1918), Ljungdahl (1953),
Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nordiska
farmakopén I (1961-1965), Nordström (1940),
Pharmacopoea Svecica I (1775), Reynolds (1996), Svenska
farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén XI (1946), Winter (1994). Som livsmedelstillsats:
Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). • Nätpublikationer: Kemikalieinspektionen: Borsyra och natriumborater (2007 11 01). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 06). Kemikalieinspektionen: Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel (2008 09 15). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). |
||||
|
|
||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||
