 |
       
Emulgeringsmedel - Konserveringsmedel - Rengöringsmedel Borax |
|||
|
|
||||
|
Synonymer |
1) Rå borax, nativ
borax, naturlig borax, tinkal, pounxa, burak 2) Borax, vanlig borax, borras, natriumborat, natriumbiborat, natriumtetraborat, di-natriumtetraborat, dinatriumtetraborat dekahydrat, natriumtetraborat-dekahydrat, kackerlackspulver, prismatisk borax 3) Bränd borax, juvelerarborax 4) Vattenfri borax, oktaedrisk borax, vattenfri natriumtetraborat, juvelerarborax |
|||
|
Farmakopénamn |
2) Borax Veneta, Subborax
natricum, Borax, Natrium boracicum,
Sodii boras, Biboras natricus, Natri boras 3) Borax usta |
|||
| 4) E 285 Natriumtetraborat (borax) | ||||
| CAS-nummer | 2) 1303-96-4 (dinatriumtetraborat dekahydrat), 1330-43-4 (dinatriumtetraborat) |
|||
| 2) Sodium borate | ||||
|
Engelska
namn |
1) Native borax 2) Borax, sodium borate, anhydrous disodium tetraborate, borates, sodium pyroborate, hydrated sodium tetraborate, sodium biborate 3) Fused borax 4) Anhydrous sodium tetraborate, anhydrous sodium borate, anhydrous acid metaborate, anhydrous biborate of soda, anhydrous disodium tetraborate |
|||
|
Andra
namn |
Romanska språk Borax, borate de soude (franska) Nordiska språk Boraks (danska), borax (norska) Andra språk Borax (tyska) |
|||
|
Förväxlingsrisk |
• Borsyra, varur borax kan framställas | |||
|
|
||||
|
Detta salt upptäcktes
och identifierades av arabiska vetenskapsmän på
medeltiden. På 1400-talet dök det upp till
avsalu i Venedig. Det utvanns och renades i Asien och
forslades ut i Europa som "venetiansk borax". Länge
gällde sådan borax för att vara den
bästa, även sedan man börjat raffinera
på egen hand i Europa. Linné
hade med det i sin Pharmacopaea Holmiensis ca 1740.
1748 blev man klar
över sammansättningen. |
|||
|
Framställning |
1) Rå
borax:
Borax är en av borsyrans många natriumsalter (salt av
borsyra och natrium; borat). I naturen förekommer det som mineral
löst i vatten eller kristalliserat längs sjöstränder
och i uttorkade saltsjöar. I Italien kan det ånga fram med vulkaniska vattenångor. Under medeltiden importerades mycket tibetansk borax (tinkal) till Europa. 2) Vanlig borax: Förr framställde man borax i Europa genom att helt enkelt vattentvätta importerad tibetansk råborax (tinkal). Det kan också utvinnas genom att man neutraliserar vattenlösningar av borsyra med soda - borsyran är sur, sodan alkalisk och resultatet är ren borax när vattnet dunstat. Likadant gör man med borsyrehaltiga mineraler som boracit (60 % borsyra). 3) Bränd borax: Vanlig borax värms upp så att det sväller. Värmer man den ytterligare så att den smälter får man boraxglas. 4) Vattenfri borax: Vanlig borax får kristallisera ur en koncentrerad lösning vid 60-80°. Både denna och den brända boraxen går under namnet juvelerarborax. Ursprung Borax finns framför allt i Asien (Tibet, Kina, Japan) och Nordamerika (Kalifornien, Nevada; ett utvinningsföretag heter kort och gott Borax), i Europa finns det i Italien. I Sverige utvinns inget. |
|||
|
Beskrivning |
1) Rå borax:
Kan vara upp till halvkilos kristaller. 2) Vanlig borax: Ett vitt kristalliniskt pulver, färglösa kristaller, glaslika skärvor eller kristalliniska stycken utan lukt, ibland med lite vittrad vit yta då det förlorat kristallvatten. Färgar en eldslåga starkt gul och smälter efter stark pösning til en glasliknande massa. Tillsatt i bränd gips får det gipsförbandet att torka långsammare. 3) Bränd borax: En vit svampaktig massa. Smält borax ("boraxglas") är en glaslik massa. 4) Vattenfri borax: Ser ut som vanlig borax. En närmre titt avslöjar att det har en annan kristallform (oktaedrisk). |
|||
| 2) Vanlig borax:
100 ml väger ca 80 gram. 100 gram = ca 125 ml. 3) Bränd borax: Tyngre eftersom det tar upp fukt. 4) Vattenfri borax: Också denna är lättare än vanlig borax. |
||||
| 2) Vanlig borax • Olösligt i alkohol. • Lösligt i kallt vatten (17-20 delar), lättlösligt i kokhett (0,5-1 del). Lättlösligt glycerin (10 delar eller mindre 85 % glycerin). • Löser olja och fett, därav den myckna användningen i rengöringsmedel. Husmorstips: Gnugga fettfläckar på tyg med borax före den vanliga tvätten. pH och inkompatibiliteter 2) Vanlig borax • Vattenlösning 4 % blir svagt alkalisk (pH 8-10), likaså 33 % (pH drygt 9) - används idag i kosmetika endast som buffringsmedel. • Glycerinlösning av borax blir däremot sur. • Boraxkrämer blir svagt alkaliska och tål inte iblandning av sura ämnen utan att emulgeringen faller ihop. Eftersom de flesta konserveringsmedel är sura är den enklaste lösningen att konservera boraxkrämerna med en extra dos borax. Många aktiva ämnen man kan vilja använda är också sura. En del är uppenbara - garvämnen, alun, ekbarksdekokt, trollhasseldekokt - men även en lösning av gummi arabicum blir sur, och den lätta syran i nästan vilket växtutdrag som helst kan bli för mycket för en boraxkräm. Sura medel kan tillsättas i små mängder allra sist när krämen emulgerat färdigt till sin rätta konsistens, men det går sällan att kombinera en stor mängd surt konserverad infusion eller dekokt med borax i en kräm. |
||||
|
Innehåll |
1) Rå borax: Förorenad med allahanda grovt
skräp, t. ex. sand, som helt enkelt sköljs och tvättas bort.
2) Vanlig borax: Kan fås så gott som rent, bortsett från vatten. Det ska inte innehålla tillverkningsrester som soda, saltsyra, svavelsyra. (Ett enkelt test för tungmetaller är att tillsätta en vattenlösning av natriumkarbonat i en 1:20 vattenlösning av borax. Färg eller fällning i boraxlösningen tyder på tungmetaller.) 3) Bränd borax: Tar lätt upp fukt från luften. 4) Vattenfri borax: Innehåller endast hälften så mycket kristallvatten som vanlig borax. |
|||
|
Ersättning |
• Som emulgeringsmedel i stearatkrämer kan borax ersättas med samma mängd natriumbikarbonat. | |||
|
Hållbarhet |
Kan förvaras (lufttätt)
i åratal. 3) Bränd borax: Särskilt bränd borax måste förvaras torrt eftersom det är så hygroskopiskt. |
|||
|
2) Vanlig borax: I färgaffärer för 50-60 kr per 500 gram. På apotek för runt 75 kr per 75 gram - 185 kr per 700 gram. | |||
|
|
||||
|
Hudläkemedel
Borax var en bra bit in på 1900-talet ett standardmedel mot röda händer; det är sammandragande och lätt uttorkande vilket lindrar och lugnar vid eksem och andra hudirritationer. Det används också i deodoranter för att minska irritationen av aluminiumsalter. • Cold cream med borax och bivax: 10 % • Handkräm: upp till 50 % Rengöringsmedel Antiseptiskt, konserverande, blekande, avfettande, pH-reglerande - användes ofta förr som konserveringsmedel och rengöringsmedel, på huden t ex i form av boraxvatten. (Husmorstips: 1 msk borax i 5 dl vatten dränks in på brännmärken på tyg.) • Ansiktsvatten: 0,5-1 % Emulgeringsmedel I små mängder fungerar borax som understödjande emulgerande ämne i cold cream (som blir vitare, mjukare och mer stabil) och stearatkrämer (ger vit kräm). • Boraxkräm: 1 % • Cold cream med borax och bivax: 1-2 % • Cold cream med borax och valrav (eller cetylalkohol): 1 % • Cold cream med borax, bivax och valrav: 0,5-1 % • 33 % boraxlösning: 2 volymdelar borax i 3 volymdelar vatten (recept nedan) |
||||
| Fet hy, irriterad hud. | ||||
| Användes förr
flitigt i hårvårdsmedel för sin fettlösande
effekt i och i preparat mot torsk hos barn. • Pulverschampo: 10-25 % • Alkoholfria hårvatten: upp till 5 % |
||||
| Tandvård | Använt i tandpulver. | |||
| När borax idag uppges kunna förekomma i kosmetiska och hygieniska produkter med över 50 % är det antagligen badprodukter som avses. Under hela 1900-talet har det använts i i badsalt på samma sätt som soda. Båda avhärdar vatten (gör det mjukt) genom att skilja ut magnesium- och kalciumsalter, är lätt sammandragande på huden och lindrar och lugnar eksem, klåda och andra irritationer. Borax är dock mildare, det vill säga mindre alkaliskt och därmed inte lika uttorkande på huden. Det gillas också för att kristallerna blir jämna och fina och tål fukt bättre än soda. | ||||
|
Borax
var förr rätt vanligt i tvål och på
senare år har det någon gång förekommit
i rakskum. Det förbättrar tvättegenskaperna
genom att göra vattnet mjukt och ge mer och stabilare
lödder. Det förtjockar också såpa
och fungerar konserverande. |
||||
| Borax är lätt alkaliskt medan huden själv är svagt sur och mår bäst av lätt sura medel. Det hör till de svagare alkaliska medlen men torkar ut huden i längden. Kemikalieinspektionen klassificerar det som ett hälsoskadligt ämne som är farligt vid hudkontakt. Det ska inte användas på skadad hud (brännskador, eksem). Tas upp genom huden - se nedan om giftighet. | ||||
|
|
||||
|
Mat
och dryck |
Tillåten livsmedelstillsats (E 284 Natriumtetraborat (borax)) som får användas som konserveringsmedel i ett enda livsmedel: störrom, d.v.s. äkta kaviar. | |||
|
Invärtes
bruk |
Använt i ögondroppar men annars inte invärtes. Nedanstående recept är endast för utvärtes bruk. | |||
|
Giftighet |
• Inandning: Dammet irriterar luftvägarna.
• Invärtes: Kemikalieinspektionen klassificerar borax som ett hälsovådligt ämne farligt att förtära. Danska Miljöstyrelsen betraktar det som fosterskadande. • Utvärtes: Borax tas upp genom huden och kan den vägen orsaka kraftig irritation. Barn har efter utvärtes bruk dött av boraxförgiftning som yttrat sig som anemi. |
|||
|
Miljö |
En del auktoriteter klassificerar borax som miljöfarligt. Giftigheten för fisk är låg men andra vattenorganismer och vissa växter dör av höga halter. Havsvatten har naturligt ganska hög borhalt och tycks inte ta skada. | |||
| Lagstiftning | • Kroppspuder (talk): Borax får ingå med max 5 %. Det får inte ingå i talk till barn under 3 år och ska märkas: Får inte
användas till barn under 3 år. Max 1,5 % får ingå i talk som ska användas på fjällig eller irriterad hy och om halten överstiger 1,5 % ska förpackningen märkas: Ska inte användas på fjällig eller irriterad hud. • Munhygienprodukter: Borax får ingå med max 0,1 %. Förpackningen ska märkas: Ska inte sväljas. Det får inte ingå i munhygienprodukter till barn under 3 år och ska märkas: Får inte användas till barn under 3 år. • Andra produkter (än badprodukter och hårlockningsprodukter): Borax får ingå med max 3 %. Det får inte ingå i produkter till barn under 3 år och ska märkas: Får inte användas till barn under 3 år. Max 1,5 % får ingå i produkter som ska användas på fjällig eller irriterad hy och om halten överstiger 1,5 % ska förpackningen märkas: Ska inte användas på fjällig eller irriterad hud. |
|||
|
|
||||
|
Recept |
||||
| Recept I
(boraxlösning) |
• Borax - 1 viktdel
(50 gram = 65 ml) • Mjukt eller destillerat vatten - 2 viktdelar (100 gram = 100 ml) Ger en 33 % lösning med pH 9,2 som bland annat kan användas för att buffra såpa. (Källa: Failor 2000) Anm. Bekväma volymmått: 2 delar borax + 3 delar vatten. Tillsätt skedvis i tvålmassa och såpa som är för alkalisk. pH ska ner till under 9-10. |
|||
|
|
||||
|
• Litteratur:
Se t ex Adrasko (1968), Bergmark (1974), Failor (2000), Leung (1980),
Linné (1954), Meyer (1952), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Pharmacopoea Norvegia II (1879), Pharmacopea
Svecica I (1775), Poucher och Howard (1974), Reynolds
(1996), Steinman och Epstein (1995), Svanberg (1948),
Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Winter (1994). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986),
Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). • Nätpublikationer: Kemikalieinspektionen: Borsyra och natriumborater (2007 11 01). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15). Kemikalieinspektionen: Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel (2008 09 15). Symbols.com (2008 09 19). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). |
||||
|
|
||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||
