Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Oljor

Bomullsfröolja


Moderväxt
Bomull (arter av Gossypium)
Synonymer
Bomullsolja, cottonolja, kottonolja
Farmakopénamn
Gossypii oleum, Oleum gossypii seminis, Oleum gossypii
CAS-nummer 8001-29-4
Gossypium herbaceum seed oil ["the fixed oil expressed from the seeds of various species of cotton"]
Engelska namn
Cottonseed oil, cotton-seed oil, oil of cotton, cotton oil
Andra namn
Romanska språk
Huile de coton (franska)

Andra språk
Baumwollen samenöl, Baumwollsaatöl (tyska)
Förväxlingsrisk
• Bomolja - lågkvalitativ olivolja
• Löslig ricinolja = blåst bomullsfröolja

Tradition
Förr kastades fröna som rensades ut ur bomullen bort eller användes som gödsel. På 1850-talet började olja pressas ur dem i liten industriell skala sedan en bomullsodlare i USA uppfunnit en metod att få bort frönas hårda skal. Den mest kända bomullsoljetvålen, Ivory från Procter & Gamble, skapades redan 1879. 1910 berättas i ett svenskt nyttoväxtlexikon att 90 % av oljan som används i nordamerikanska hushåll är bomullsfröolja och att bomullsväxten blivit "först under senare tider till sitt rätt värde uppskattad som oljeplanta". I andra upplagan 1935 kan man rapportera att "nu skulle bomullsodlingen kunna löna sig bara för oljans skull". Och det är vad som har skett. Idag odlas särskilda bomullssorter för olja. Mest används oljan som billig råvara i fettindustrin att extrahera, renframställa och omvandla rena fettsyror ur. Resterna används i tvål.
I svenskan finns ordet bomullsfröolja sedan 1874.
Farmakopéerna
Officinell i USA. Hade redan i slutet av 1800-talet till viss del ersatt de dyra oljorna olivolja och mandelolja särskilt i tvål.
Framställning
Fröna (med 15-29 % olja) - ett vanligt kvalitetskrav i USA är att de ska vara skalade - krossas eller mals till fint pulver.
• Varmpressning: Pulvret fylls på tygpåsar och pressas med värme (80-120°).
• Extrahering: Pulvret extraheras med lösningsmedel, t. ex. t. ex. bensin eller hexan.
• Raffinering: Alltid. Kan omfatta filtrering, rening med syror och alkalier, blekning med uppsugande pulver, deodorisering med het vattenånga, rensning från vaxrester med kyla - se mer under oljor.
Raffinering
• Klarning: Den pressade eller extraherade oljan ("rå olja") får stå ett tag så att orenheter sjuker till botten.
• Rening: Oljan renas genom uppvärmning så att att orenheter koagulerar eller genom omrörning med svag natronlut, vilket tar bort 4-7 %, ofta mycket mer. Ca 10 % av den renade oljan bildar en fällning som tas tillvara särskilt ("soapstock"). Den kan användas som den är i mörk tvål eller renas ytterligare med alkalier.
• Blekning: Matolja bleks. Färgämnet i nordamerikansk olja ("cotton-seed blue" i purpur till lila) kan isoleras och används som textilfärg.
Ursprung
Pressas eller extraheras i växtländerna (Asien, Afrika, Amerika) eller i Europa av importerade frön.
Beskrivning
• Icke renad olja ("rå olja", eng. crude oil): Nypressad och nyextraherad olja är tjock och grumlig och kan vara smutsgul, ljusbrun, rödbrun eller svartaktig, varierande bl. a. med vilken art av bomull som används. Nordamerikansk bomull ger t. ex. mörkare olja än västindisk.
• Klarad olja: Olja av bra kvalitet är orangeul, klar och utan bottensats, med söt smak och lukt. Sämre sorter är tjocka och grumliga med skarp smak och lukt som påminner om linfröolja.
• Raffinerad (den enda som kan ätas): Renad olja är halmgul till ljusgul med svag söt lukt och lätt nötsmak. Rödaktig färg och skarp smak är de tydligaste tecknen på dålig kvalitet. Den får inte ha bottensats och för en del kvaliteter krävs att den ska förbli klar i fem timmar vid nedkylning till 0°. Att oljan börjar klumpa sig vid temperaturer under 12° och stelnar vid 0 till -5° är naturligt.
• Blekt olja: Ljusgul till vit, påminnande om majsolja.
100 ml väger 92-93 gram. 100 gram = ca 110 ml.
• Svårlöslig i alkohol (hundratals delar krävs). Ej blandbar med vatten, glycerin.
• Blandbar med andra oljor. Eteriska oljor löses, men oljan kan bli grumlig.
Innehåll Fettsyrornas fördelning:
 
                                       

Mättade fettsyror 20-30 %
• Palmitinsyra 13-22 %
Stearinsyra 1-13 %
• Myristinsyra 1-3 %

Enkelomättade fettsyror 20-30 %
• Omega 9: Oljesyra 17-30 %

Fleromättade fettsyror 50-55 %
• Omega 6: Linolsyra 44-56 %
Övrigt
Glycerin (5-8 %) som i förening (förestring) med fettsyrorna bildar själva oljan.
• Fria fettsyror, d.v.s. fettsyror oförestrade med glycerin: En förstklassig icke raffinerad ("rå") bomullsfröolja ska ha låg halt; i USA kan t. ex. maxhalten 1 % krävas.
Oljor med högre halt räknas som sekunda och går till tvål.
• Gossypol: Ett hormonliknande ämne som kan användas som preventivmedel för män och av kvinnor mot menstruationssmärtor. Ämnet finns i obehandlad olja och utvinns ur den; mycket finns nog inte kvar i den hårt behandlade olja som säljs som matolja.
• Färgämne: Bomullsfröblått (i USA kallat cotton-seeed blue) som brukar tas bort.
Tillsatser och föroreningar
• Lösningsmedel, som bensin, hexan: Rester kan finnas i extraherad olja.
• Pesticider: Rester kan finnas i olja av besprutad växt. Vetegroddoljans halt (under 3 ppm = miljondelar, d.v.s. under 0,3 mg per 100 gram) sägs vara långt under vad som finns i andra oljor.

Varianter
• Bomullsstearin, cottonstearin: Fällningen från den renade oljan kyls och de fasta fettsyrorna samlas upp och destilleras.
• Blåst bomullsfröolja: Oljan blåses igenom med luft vid 70-100°, vilket får till resultat att den snabboxideras och tjocknar samt blir smak- och luktfri - en motsvarighet till blåst linfröolja. Kallas "löslig ricinolja" eftersom den är bensinlöslig. Används särskilt som smörjolja.
Hållbarhet

All bomullsfröolja är högraffinerad och därmed hållbar i åratal, därför så gillad av industrin. Utmärkt till örtolja. Förvara någorlunda svalt (inte över 40°) i mörkt och lufttätt kärl - tjocknar i kontakt med luft men blir inte fast.

Inköp We don't sell, we tell!
Sällan eller aldrig i Sverige.

Hudvård Halvfet olja åt det torra hållet som absorberas snabbt (10-30 minuter).
Hudläkemedel
Som andra oljor mjukgörande och skyddande men är inte så användbar i hudvård eftersom den är torkande.
Massage Tas upp snabbt av huden, därför inte så bra i helkroppsmassage - det blir lätt torrt. Framför allt en billig utfyllnadsolja.
Fast tvål

Kallrörd tvål
• Fördelar: Renade och raffinerade bommullsfröoljor, inklusive restprodukten "soapstock", används mycket i tvål i USA. Tre fördelar: Billiga, hållbara och ger mer, hårdare och hållbarare lödder än vad som är vanligt med flytande oljor.
• Nackdelar: Inte hudvänlig. Icke renad ("rå") bomullsfröolja används särskilt i såpa, som färgas "cotton-seed blue" vid luftkontakt men det bleknar snart i ljus.
Förtvålningstal
136-140 = det krävs 136-140 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo olja (13-14 % av oljans vikt), vilket är rätt lite. Särskilt icke renad ("rå") olja av sämre kvalitet förtvålas snabbt p.g.a. den höga halten fria fettsyror. Den används inte ensam utan alltid blandad (upp till en fjärdedel kanske) med billigare oljor och med fetter som förtvålas snabbare och ger fasthet och bättre lödder. Mest används den till överfettning när förtvålningen är klar, lämpligen vid en omsmältning efter en månads mognad, och i färdigköpt glycerintvålmassa.

Hudreaktion Den som är känslig för lösningsmedel kan pröva en pressad olja, den som är känslig för besprutningsmedel en olja från ekologisk odling - båda är ovanliga.

Mat och dryck
Renad och blekt bomullsföolja används som matolja; mycket vanlig i USA. Eftersom det är billigt har det använts mycket flitigt för att förfalska dyrare oljor och ister. Det fasta bomullsstearinet används i margarin
Giftighet Man har på senare år upptäckt att det finns belägg för det gamla amerikanska och kinesiska bruket av bomullsfröolja som manligt preventivmedel. Detta beror på ämnet gossypol som man idag extraherar ur oljan. Verkan försvinner när man slutar äta oljan.
Miljö
Olja från USA kan vara gjord på genmanipulerad bomull. Man skiljer inte heller genförändrade frön från andra i industriella processer.

Litteratur: Se t ex Bolin och Gustaver (1960), Elkington och Hailes (2000), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Ljungqvist (2007), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Reynolds (1996), Wilhelsson (2003).
• Artiklar: Jon Thompson: Cotton, king of fibres (National Geographic, June 1994).
Nätpublikationer: Felter och Lloyd (188, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Miller's Homemade Soap Pages: Design your own soap recipes (2007 05 08). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/bomullsfroolja.html
Datum: 2018 05 23 - Uppdaterad: 2009 10 5
Cookieinfo
Made with a Mac