 |
       
Oljor Bomullsfröolja |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Bomull (arter av Gossypium) | ||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Bomullsolja, cottonolja, kottonolja | ||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
Gossypii oleum, Oleum gossypii seminis, Oleum gossypii | ||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 8001-29-4 | ||||||||||||||||||||
| Gossypium herbaceum seed oil ["the fixed oil expressed from the seeds of various species of cotton"] | |||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Cottonseed oil, cotton-seed oil, oil of cotton, cotton oil | ||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Huile de coton (franska) Andra språk Baumwollen samenöl, Baumwollsaatöl (tyska) |
||||||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Bomolja - lågkvalitativ olivolja
• Löslig ricinolja = blåst bomullsfröolja |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Tradition |
Förr kastades fröna
som rensades ut ur bomullen bort eller användes som
gödsel. På 1850-talet började olja pressas
ur dem i liten industriell skala sedan en bomullsodlare
i USA uppfunnit en metod att få bort frönas
hårda skal. Den mest kända bomullsoljetvålen,
Ivory från Procter & Gamble, skapades redan
1879. 1910 berättas i ett svenskt nyttoväxtlexikon
att 90 % av oljan som används i nordamerikanska hushåll
är bomullsfröolja och att bomullsväxten
blivit "först under senare tider till sitt rätt
värde uppskattad som oljeplanta". I andra upplagan
1935 kan man rapportera att "nu skulle bomullsodlingen
kunna löna sig bara för oljans skull".
Och det är vad som har skett. Idag odlas särskilda
bomullssorter för olja. Mest används oljan som
billig råvara i fettindustrin att extrahera, renframställa
och omvandla rena fettsyror
ur. Resterna används i tvål. I svenskan finns ordet bomullsfröolja sedan 1874. Farmakopéerna Officinell i USA. Hade redan i slutet av 1800-talet till viss del ersatt de dyra oljorna olivolja och mandelolja särskilt i tvål. |
||||||||||||||||||||
|
Framställning |
Fröna
(med 15-29 % olja) - ett vanligt kvalitetskrav i USA
är att de ska vara skalade - krossas eller mals
till fint pulver. • Varmpressning: Pulvret fylls på tygpåsar och pressas med värme (80-120°). • Extrahering: Pulvret extraheras med lösningsmedel, t. ex. t. ex. bensin eller hexan. • Raffinering: Alltid. Kan omfatta filtrering, rening med syror och alkalier, blekning med uppsugande pulver, deodorisering med het vattenånga, rensning från vaxrester med kyla - se mer under oljor. Raffinering • Klarning: Den pressade eller extraherade oljan ("rå olja") får stå ett tag så att orenheter sjuker till botten. • Rening: Oljan renas genom uppvärmning så att att orenheter koagulerar eller genom omrörning med svag natronlut, vilket tar bort 4-7 %, ofta mycket mer. Ca 10 % av den renade oljan bildar en fällning som tas tillvara särskilt ("soapstock"). Den kan användas som den är i mörk tvål eller renas ytterligare med alkalier. • Blekning: Matolja bleks. Färgämnet i nordamerikansk olja ("cotton-seed blue" i purpur till lila) kan isoleras och används som textilfärg. Ursprung Pressas eller extraheras i växtländerna (Asien, Afrika, Amerika) eller i Europa av importerade frön. |
||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
• Icke renad olja ("rå olja", eng.
crude oil): Nypressad och nyextraherad olja är tjock
och grumlig och kan vara smutsgul, ljusbrun, rödbrun
eller svartaktig, varierande bl. a. med vilken art av
bomull som används. Nordamerikansk bomull ger t.
ex. mörkare olja än västindisk. • Klarad olja: Olja av bra kvalitet är orangeul, klar och utan bottensats, med söt smak och lukt. Sämre sorter är tjocka och grumliga med skarp smak och lukt som påminner om linfröolja. • Raffinerad (den enda som kan ätas): Renad olja är halmgul till ljusgul med svag söt lukt och lätt nötsmak. Rödaktig färg och skarp smak är de tydligaste tecknen på dålig kvalitet. Den får inte ha bottensats och för en del kvaliteter krävs att den ska förbli klar i fem timmar vid nedkylning till 0°. Att oljan börjar klumpa sig vid temperaturer under 12° och stelnar vid 0 till -5° är naturligt. • Blekt olja: Ljusgul till vit, påminnande om majsolja. |
||||||||||||||||||||
| 100 ml väger 92-93 gram. 100 gram = ca 110 ml. | |||||||||||||||||||||
| • Svårlöslig
i alkohol (hundratals delar
krävs). Ej blandbar med vatten,
glycerin. • Blandbar med andra oljor. Eteriska oljor löses, men oljan kan bli grumlig. |
|||||||||||||||||||||
| Innehåll | Fettsyrornas fördelning: | ||||||||||||||||||||
|
Mättade
fettsyror 20-30 % |
|||||||||||||||||||||
|
Varianter |
• Bomullsstearin, cottonstearin: Fällningen från den renade
oljan kyls och de fasta fettsyrorna samlas upp och destilleras. • Blåst bomullsfröolja: Oljan blåses igenom med luft vid 70-100°, vilket får till resultat att den snabboxideras och tjocknar samt blir smak- och luktfri - en motsvarighet till blåst linfröolja. Kallas "löslig ricinolja" eftersom den är bensinlöslig. Används särskilt som smörjolja. |
||||||||||||||||||||
| Hållbarhet |
All bomullsfröolja är högraffinerad och därmed hållbar i åratal, därför så gillad av industrin. Utmärkt till örtolja. Förvara någorlunda svalt (inte över 40°) i mörkt och lufttätt kärl - tjocknar i kontakt med luft men blir inte fast. |
||||||||||||||||||||
|
Sällan eller aldrig i Sverige. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
| Hudvård | Halvfet olja åt det
torra hållet som absorberas snabbt (10-30 minuter).
Hudläkemedel Som andra oljor mjukgörande och skyddande men är inte så användbar i hudvård eftersom den är torkande. |
||||||||||||||||||||
| Massage | Tas upp snabbt av huden, därför inte så bra i helkroppsmassage - det blir lätt torrt. Framför allt en billig utfyllnadsolja. | ||||||||||||||||||||
| Fast tvål | Kallrörd tvål |
||||||||||||||||||||
| Hudreaktion | Den som är känslig för lösningsmedel kan pröva en pressad olja, den som är känslig för besprutningsmedel en olja från ekologisk odling - båda är ovanliga. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Renad och blekt bomullsföolja används som matolja; mycket vanlig i USA. Eftersom det är billigt har det använts mycket flitigt för att förfalska dyrare oljor och ister. Det fasta bomullsstearinet används i margarin | ||||||||||||||||||||
| Giftighet | Man har på senare år upptäckt att det finns belägg för det gamla amerikanska och kinesiska bruket av bomullsfröolja som manligt preventivmedel. Detta beror på ämnet gossypol som man idag extraherar ur oljan. Verkan försvinner när man slutar äta oljan. | ||||||||||||||||||||
|
Miljö |
Olja från USA kan vara gjord på genmanipulerad bomull. Man skiljer inte heller genförändrade frön från andra i industriella processer. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Bolin och Gustaver (1960), Elkington och Hailes
(2000), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons
(1935), Ljungqvist (2007), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995),
Reynolds (1996), Wilhelsson (2003). • Artiklar: Jon Thompson: Cotton, king of fibres (National Geographic, June 1994). • Nätpublikationer: Felter och Lloyd (188, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Miller's Homemade Soap Pages: Design your own soap recipes (2007 05 08). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15). |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||
