Shenet
Växter Råvaror  Referens Sök Forum Kontakt Hem
Infusioner

Bockhornsklöverinfusion


Moderväxt
Bockhornsklöver (Trigonella foenum graecum)
CAS-nummer 84625-40-1
INCI-namn • Trigonella foenum-graecum seed extract ["an extract of the seeds"]
• Trigonella foenum graecum fruit extract ["an extract of the fruit"]
Engelska namn
Infusion of fenugreek seed, infusion of fenugreek fruit, fenugreek infusion

Tradition
Olika slags omslag med bockhornsklöverfrö har använts sedan urtid. I Egypten ska de ha använts på brännsår och utdragna i olja mot rynkor. I Rom krossade man fröna i rosenolja för att föryngra huden och ta bort orenheter och Dioskorides rekommenderade dem i omslag mot svullnader, helt i hippokratisk tradition från Grekland, och Culpeper på 1650-talet dekokten i sittbad vid sår och förhårdnader i underlivet.
Framställning
Kokhett vatten hälls över fröna och får dra; ska inte koka. Snarare gör man det på kallt vatten, alltså ett macerat. Filtreras.
Beskrivning
En slemmig vätska.
Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram.
• Ej blandbar med oljor. Eteriska oljor löses inte i infusionen; sådana blandningar måste skakas om före användning.
• Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin, alkohol.
Innehåll
Vatten, som ihop med värmen drar ut
• Vattenlösliga ämnen som slemämnen (20-30 % i fröna), bitterämnen, garvämnen och färgämnen. Saponinen protodioscin används i kosmetika som hudvårdande ämne. Fröna innehåller också diosgenin (samma?), en steroid-saponin som är råvara för framställning av bland annat p-piller och kortisonpreparat.
• Små mängder fettlösliga ämnen som olja och eterisk olja.
Konserveringsmedel
är nödvändigt om infusionen ska sparas längre än några dagar - en vecka.Förslag:
Alkohol: Av vodka (40 %) krävs rätt stor mängd för att alkoholen ska fungera konserverande (en tredjedel av volymen). Gör i så fall ett kallt vodkautdrag samtidigt som det varma vattenutdraget, så blir det en kombinerad infusion - tinktur med både vattenlösliga och alkohollösliga ämnen, inklusive lite eterisk olja.
• Konserveringsmedel för livsmedel går bra, som natriumbensoat (runt 1 %), bensoesyra (0,2 %), torrt Atamon = mest natriumbensoat med bensoesyra (0,5 %), flytande Atamon = natriumbensoat och mjölksyra (1 %).
• Surt - citronsaft, vassla, vinäger, citronsyra, mjölksyra - konserverar inte på allvar men fördröjer försämring.
• Heltäckande parabenblandning (1 % = 20 droppar per dl).
Bensoetinktur (3 %): Här är det inte den lilla mängden alkohol som konserverar utan bensoehartsen. Tillsätts som när man gör jungfrumjölk.

Varianter
• Det kanske vanligaste sättet att använda fröna har varit att mala eller stöta dem, blöta upp dem och röra ut dem med varmt vatten, olja, fett eller salva till en gröt som läggs på som dragande omslag. Mjukar upp, ökar blodgenomströmningen, drar samman och drar ut var på samma sätt som infusionen. Gröten kan också läggas på som lokalbedövande omslag på olika slags ledsmärtor, gikt, neuralgi och ischias. Kan irritera om det läggs på för ofta.
Hållbarhet
Infusionen håller sig ca en vecka i kylskåp.Ska den sparas längre eller användas i t. ex. kräm måste den konserveras.

Hudläkemedel
Sammandragande (infusionen baddad på huden hämmar inflammation och drar vätska och var ur bölder, finnar, sår och eksem) och skyddande (slemämnena bildar en film). Örten har använts på detta sätt inom både indisk och europeisk läketradition ("dragande medel").
Jämför den fornegyptiska salvan som gör en gammal man ung. För kraftigare och mer smärtlindrande effekt, se Varianter ovan.
Anses bra för oren hy.
Bockhornsklöverfrön har använts rätt mycket i hårvårdsmedel. Enligt Dioskorides tog ett avkok bort både hår och skorv - medan araber på 1200-talet använde det för att krusa håret, alltså slemmet som ett slags hårgelé.
Massage Slemmet är verksamt mot muskelvärk. Man har t. ex. gjort omslag med mosade uppblötta frön; se Varianter ovan.
Hudreaktion Knappast, så vida man inte är allergisk mot bockhornsklöver.

Mat och dryck Fröna är mycket gamla som krydda, t. ex. i curry, och stimulerar aptiten.
Invärtes bruk
Te på bockhornsklöverfrö har använts länge vid aptitlöshet, en användning som skolmedicinen idag "erkänner". Slemmets skyddande effekt utnyttjas vid inflammationer i slemhinnor (bihålor, luftrör, mage), tarm, t. ex. vid hosta. I indisk ayurveda-medicin används de för samma problem men effekten kallas där slemlösande i en nutida handbok. Därtill är utdraget febersänkande och till hjälp vid lindrig matförgiftning.
Fröbaljornas form har förstås lockat till användning som potensmedel; idag hänvisar man till det hormonlika ämnet diosgenin i fröna. Vattenutdrag har används av både män (för att stimulera hårväxten och sexualdriften) och kvinnor (ökar mjölken vid amning).
Giftighet
Ingen vid normalt bruk, men då fröna också används för att sätta fart på menstruation bör gravida kvinnor inte använda dem.

Recept
Recept I
(macerat)
• Kallt vatten - 1 kopp (2,5 dl)
• Torkade frön av bockhornsklöver, lätt krossade - 0,5 gram - 2 rågade msk (35 ml)
Blandas, får dra 3 tim och silas sedan av.
(Källa: Juneby 1999, Kilian 2007)
Recept II
(infusion)
Vatten - 1 liter
• Torkade frön av bockhornsklöver, lätt krossade - 50 ml
Det kokande vattnet hälls över fröna. Får dra en kvart och silas sedan.
(Källa: Okänd)
Litteratur: Se t ex Culpeper (1976), Juneby (1999), Kilian (2007), Ljungqvist (2007), Nielsen (1991), Shealy (2000), Wicklund (1990).
Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15).


© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/bockhornskloverinf.html
Datum: 2018 11 16 - Uppdaterad: 2010 06 12
Cookieinfo
Made with a Mac