 |
       
Växtsafter Björksav |
||
|
Jag åt bark med de mina om våren, och till drick jag tappade sav, jag timrade giller i snåren och var nöjd med vad Herren gav. (Dan Andersson: En gamling, 1915) |
|||
|
Moderväxt |
Björk (Betula alba och besläktade björkarter) - omvärvd av mycken magi | ||
|
Synonymer |
Björksaft, björklaka, björklake, björklag, björkdricka, bärkiskvalla, skvalla | ||
| CAS-nummer | 84012-15-7 | ||
| Betula alba juice ["the sap of the birch"] | |||
|
Engelska
namn |
Birch sap | ||
| Andra namn | Romanska språk Sève de bouleau (franska), savia de abedul (spanska) Nordiska språk Birktje, bjørksaft (norska), birksaft (danska), birkisafinn (isländska), koivunmahla (finska) Andra språk Birkensaft (tyska) |
||
|
Förväxlingsrisk |
• Björklövsdekokt och björklövsinfusion | ||
|
|
|||
|
Tradition |
Björksav har druckits i alla länder där björken växer ymnigt - i Skandinavien, Ryssland, Baltikum, Centraleuropa, Balkan. Förr tog man den
som vårkur i form av dricka eller blandad i mat, man "drack märg i benen". Saven sågs
som trädens blod och till och med som deras själsform.
Hårtvätt med björksav lär finnas
omnämnd redan i isländska sagor. På 1800-talet blev björksav ett undermedel för hud och hår och populariteten höll i sig till 1900-talets mitt.
Några årtionden senare vaknade intresset igen. I Finland började man på 80-talet utvinna den tandvänliga sockerarten xylitol ur björksav och i Kanada
där man har lång erfarenhet av lönnsav framställs idag både sirap och vin ur björksav. Kring millennieskiftet började den svenska branschorganisationen Lövträinstitutet utreda möjligheterna till storskaligt tappning. Idag finns det till och med ett björksavsvin på Systembolaget. Ett EU-stött vinprojekt i Småland-Östergötland gick i stöpet men i Skåne görs nya försök med vinframställning. Namnet Det svenska ordet björklag, använt bl. a. av Bellman, är känt sedan 1578. Ordet sav kommer av fornsvenska sava som är besläktat med latinets sapa = must. |
||
|
Framställning
|
•
Borrning: Hål borras i stammen och en pinne, pip eller
ett rör sätts i för avrinning. Kan ge 15-20 liter sav per dygn. • Sågning: En kraftig gren sågas av, binds ned och änden stoppas i en PET-flaska. Försiktighet Savbjörkar var värdefulla förr; mycket gamla rättsfall berätttar om olovlig tappning och nedhuggning. I det sammanhanget ska påpekas att tappning av björksav inte ingår i allemansrätten. Man ber markägaren om lov. Trädet tar ingen skada om det tappas rätt: • Tappa i första hand träd som inte ska stå kvar länge. Gamla björkar är bäst. • Tappa inte träd som har röta (tappningen kan också ge trädet röta). • Växla träd; tappa samma björk bara en eller två gånger med 3-4 års mellanrum. • Täpp till borrhålet ordentligt efteråt så att saven inte fortsätter rinna och trädet förblöder. • Använd kärl av plast eller metall; glas kan spricka vid frost. Tidpunkt • Saven börjar stiga när tjälen släpper och dagstemperaturen når över 8°, i södra Sverige från mitten av mars, i norr i maj. • Träden kan tappas tills bladen slagit ut, i södra Sverige i april-maj, i norr i slutet av maj. Bästa tiden är "när bladen är stora som musöron", brukar det sägas. I Småland tappade man förr traditionsenligt på palmsöndagen i veckan före påsk, vilket kunde bli när som helst från mitten av mars till mitten av april. • Att vätska sväller och stiger vid fullmåne är en gammal iakttagelse. För bästa resultat ska man därför göra tappningen under de två veckor av månadscykeln då månen växer från nymåne till fullmåne. Men saven stiger obönhörligt på våren och det lär nog rinna till bra även med månen i nedan. Dock handlar det inte bara om kvantitet. Det hävdas ibland bestämt att sav tappad vid fullmåne och från trädets sydsida är den bästa och mest livgivande. |
||
|
Beskrivning |
Ljusgul vätska med söt brädsmak - godare än det låter. Tidpunkten gör skillnad för innehåll och smak, liksom var björken växer. I Norrland där våren är kort och saven stiger snabbt sägs saven smaka vida bättre än i söder. | ||
| Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram. | |||
| • Saven är inte
blandbar med oljor. Eteriska
oljor löses inte heller; en sådan
blandning måste skakas om före användning.
• Björksav kan däremot blandas obehindrat med vatten, glycerin, alkohol och annat vattenlösligt. pH och inkompatibiliteter • Svagt sur reaktion (pH 4-6) och kan försuras ytterligare men inte blandas med alkalier. |
|||
|
Innehåll |
• Vatten (runt 98,5 %), mer ju närmare roten man tappar trädet.
|
||
|
Varianter |
• "Björklaka" kan förutom björksav också avse en speciell utvinningsprodukt ur den. | ||
| Hållbarhet | • Håller sig en vecka
eller två i kylskåp. • Konservering bevarar saven till nästa år. Koka upp saven; när den svalnat, droppa i 0,5 % (0,5 ml per dl) flytande Atamon (mjölksyra och natriumbensoat). Om den konserverade saven sedan ska ingå i beredningar tillsammans med andra ingredienser måste ytterligare konserveringsmedel tillsättas så att också den nya blandningen håller 0,5 %. Vad uppkoket gör med innehållet mer än att hejda bakterietillväxt är okänt. Rysk björksav som säljs i Sverige är konserverad med citronsyra och 5 % socker. • Saven kan också frysas. |
||
|
Kunde köpas i hälsokostbutiker fram till 80-talet men är inte lätt att hitta idag förutom i träden. Den som har turen att ha en rysk butik på orten kan hitta björksav avsedd som dryck (tillsatt 5 % socker och lite citronsyra) för ca 20 kr litern. Sav tappas och säljs också i Finland. | ||
|
|
|||
|
Doftbeskrivning Färsk sav har lite barkig doft. |
|||
|
Hudläkemedel
Sammandragande på huden och ingår idag i kosmetika som sammandragande ingrediens. Saven kan utgöra hela vätskemängden i krämer, ansiktsvatten etc. I århundraden sades det att man blev vacker av att tvätta sig med björksav, och det låg nog en hel del i det i tider när man sällan tvättade sig alls; björksaven hade helt enkelt inte mycket konkurrens. Rekommenderades på 1600-talet i England som tvättmedel för att bleka fläckar och fräknar i ansikte och på händer och användes för detta ändamål in på 1900-talet. Kan försuras ytterligare och passar då särskilt bra i sura lotioner. • Lotion och mager kräm: upp till 90-95 %. • Fet kräm: 45-50 %. • Salva och cold cream: 10-20 % |
|||
| Hårvård | Förr mycket vanligt
i hårvatten - för att befrämja hårväxten,
ge ljusare färg och skrämma bort ohyra. • Birkenwasser: runt 30 %. • Hårschampo: vattendelen, d.v.s. 60-70 %. |
||
| Culpeper på 1650-talet (som destillerade saven) ansåg att den var bra som munvatten vid sår i munnen. Sockerarten xylitol från saven används som antikariesmedel sedan 80-talet. | |||
|
|
|||
|
Mat
och dryck |
• Rå björksav: Måltidsdryck, eventuellt extra sötad, fortfarande
en livdryck för ryssar. I Jämtland kan man på sina ställen köpa drycken Björkripa som är sav smaksatt med svarta vinbär. • Björkdricka: En svagdricksliknande björkdricka framjäst på 3-4 dagar genom att jäst (100 gram) och socker (150 gram) tillsätts i 10 liter sav. • Björkvin: Med vinjäst får man björksavsvin som sägs likna champagne. Ett sådant finns att köpa i begränsad upplaga på Systembolaget. • Björksirap: Saven kan kokas in till sirap (norska: treak). En hel del sådan framställs i Kanada. |
||
|
Invärtes
bruk |
• Rå björksav:
Saven dracks förr ritualenligt
i rätt stora mängder på våren. Den ansågs vara ett superbt
hälso- och skönhetsmedel, om inte annat så
för att den satte igång trög mage. Den
har också intagits mot specifika sjukdomar; på 12-1300-talen rekommenderades den t. ex. för kolik, leversjukdomar och njursten (utmärkt,
enligt Culpeper på 1600-talet). Saven intogs också som blodrenande kur vid hudsjukdomar. Sägs driva ut binnikemask och var enligt 1700-talsläkaren
Haartman ett vedertaget medel i Finland mot inälvsmask. I Japan har det på 2000-talet forskats om savens effekt på bland annat hosta, urinvägsbesvär, gikt och reumatism. • Björksirap har använts medicinskt på ungefär samma indikationer som sav. I Finland, Sverige och Danmark på olika arter av björksocker. Man vet att xylitol motverkar karies och tror att naftylxylosid kan hämma tumörtillväxt. |
||
| Giftighet | Ingen känd. Dricker man björksaven för tidigt på våren får man frossa, sade man förr i Finland. | ||
| Lagstiftning | Tappning av björksav ingår inte i allemansrätten. Be markägaren om lov. | ||
|
|
|||
|
Recept |
|||
| Recept I (stam) |
Saven som rinner ur björkträdet i stor mängd
när det öppnas i mars och april, med ett glaskärl
ställt som mottagare under borrhålet för
att mottaga densamma, parfymerar densamma på bästa
sätt och gör huden mycket klar. För att
ta bort fläckar och fräknar från ansikte
och händer. (Källa: Gunn 1973 efter Sir Hughes Platt: Delights for ladies, 1602) |
||
| Recept II (stam) |
Skär ett upp-och-nervänt V i nävern 70-80 cm över marken. Vik ut läppen till en ränna. Borra ett hål i ytveden strax ovanför läppen. Tappa av; mest sav får man varma solskensdagar. Laga hålet efteråt så att trädet inte får svamp. (Källa: Hallbert 1981) |
||
| Recept III (stam) |
• Borra: Borra hål i sydsidan
på en kraftig björk, 3-10 cm djupt beroende
på hur tjock stammen är. Borra nära roten om
trädet ska användas till timmer senare. Ett enkelt knivsnitt ett par cm in i barken fungerar också
men ger inte lika mycket sav. • Tappa: En bit trädgårdsslang eller en träbit med ränna stoppas in i hålet. Täta omkring med blad och jord. Låt saven rinna ner i ett kärl eller i en plastpåse fasttejpad på trädet med gaffatejp - förslut ordentligt mellan påse och bark så att inte saven rinner längs barken och innanför påsen. Kolla trädet varje dag; ibland kan det sava ordentligt så att kärlet svämmar över. • Laga: Täpp till hålet med lera, vax, träplugg eller vinkork efter tappningen så att trädet inte förblöder. Säg tack! (Källa: Shenet 1999) |
||
| Recept IV (gren) |
En enkel metod är
att skära av en gren, ju tjockare desto bättre
- de tjocka grenarna ger också den bästa saven.
I grenänden fäster man en vidhalsad flaska.
En stor petflaska fylls på ett dygn. Läk brottet
med lera. (Källa: Shenet 1999) |
||
| Recept V (stam) |
Skär ett V i stammen. Under sätter man en
liten avledningsränna som leder ner saven i ett kärl. (Källa: Tidningen Åter 2:1999) |
||
| Recept VI (gren) |
Skär av en tunn, lite hängande gren en liten
bit under det att den delar sig. Pressa ihop de två
grenspetsarna och trä på en petflaska eller
en dunke. Känn efter att grenarna kan hålla
kvar flaskan även när den börjar fyllas. (Källa: Tidningen Åter 2:1999) |
||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Bergmark (1983), Culpeper (1976), Eidlitz (1971), Gentz och
Lindgren (1946), Hallbert (1981), Hartmann (1967), Juneby (1999), Kilian (2007), Lindeberg
(1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Schön (1996), Svanberg (1998). • Artiklar: Jan Thuresson: Den svenska idyllens träd: björken ansågs kunna kurera allt från vattusot till håravfall (Västerbottens-Kuriren 1998 05 22). Ingvar Svanberg och Håkan Tunón: Bark, näver och sav (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001). • Nätpublikationer: Lantbrukets affärstidning (2005 04 18): Skogens mjölkkor hälsosam resurs (2008 04 20). Lantbrukets affärstidning (2007 10 02): Björksav blir business (2008 04 20). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
