 |
       
Infusioner Björklövsinfusion |
|
|
|
||
|
Moderväxt |
Björk (Betula alba och besläktade björkarter) | |
|
Synonymer |
Björklövste | |
|
Farmakopénamn |
Infusum betulae | |
| CAS-nummer | 84012-15-7 | |
| INCI-namn | • Betula alba leaf extrakt ["an extract of the leaves"] | |
|
Engelska
namn |
Birchleaf infusion | |
|
Förväxlingsrisk |
• Björksav • Extrakt - alla utdrag med lösningsmedel, som: • Björklövsdekokt - med kokning • Björklövstinktur - med alkohol |
|
|
|
||
|
Framställning |
||
|
Beskrivning |
Ljusbrun vätska. | |
| Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram. | ||
| • Ej blandbar med
oljor. Eteriska
oljor löses inte; blandningen måste skakas
om före användning. • Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin, alkohol. |
||
|
Innehåll |
• Vatten, som drar
ut vattenlösliga ämnen: • Saponiner (ca 3 % i bladen, mest på våren): Mer löses ut om man tillsätter lite natriumbikarbonat och också om man gör utdraget kallt. • Garvämnen (5-9 % i bladen): Mer dras ut i dekokten än i infusionen. • Vattenlösliga färgämnen som klorofyll. • Bitterämnen, sockerarter, flavonoider, betylalbin, betuloretinsyra, C-vitamin. • För att få ut de rosendoftande hartsämnena i tidiga bladknoppar krävs både vatten och alkohol - björklövstinktur. Konserveringsmedel är nödvändigt om infusionen ska sparas längre än några dagar - en vecka. Förslag: • Alkohol: Av vodka (40 %) krävs rätt stor mängd för att alkoholen ska fungera konserverande (en tredjedel av volymen). Gör i så fall ett kallt vodkautdrag samtidigt som det varma vattenutdraget, så blir det en kombinerad infusion - björklövstinktur med både vattenlösliga och alkohollösliga ämnen, inklusive lite eterisk björklövsolja. • Konserveringsmedel för livsmedel går bra, som natriumbensoat (runt 1 %), bensoesyra (0,2 %), torrt Atamon = mest natriumbensoat med bensoesyra (0,5 %), flytande Atamon = natriumbensoat och mjölksyra (1 %). • Surt - citronsaft, vassla, vinäger, citronsyra, mjölksyra - konserverar inte på allvar men fördröjer försämring. • Heltäckande parabenblandning (1 % = 20 droppar per dl). • Bensoetinktur (3 %): Här är det inte den lilla mängden alkohol som konserverar utan bensoehartsen. Tillsätts som när man gör jungfrumjölk. |
|
| Varianter | • Björklövsdekokt - kokande. • Macerat - kallt vattenutdrag för att få ut saponiner. |
|
|
Ersättning |
• Björklösvdekokt - kortare tid, högre värme, mer garvämnen. | |
|
Hållbarhet |
Infusionen håller sig ca en vecka i kylskåp. För längre tid än så eller om den ska användas som råvara i ett preparat krävs konservering. | |
|
|
||
|
Hudläkemedel
Garvämnena fungerar sammandragande och därmed sårläkande och är också klådstillande. Förr användes bladen och utdrag på dem som omslag på sår och vätskande eksem. Det avkok man drack som vårkur ansågs försköna hyn också när det användes utvärtes. |
||
| • Vanligast har utdrag
på björklöv varit i hårvatten (Birkenwasser),
lämpligen då ett alkaliskt så att man
får med de rengörande saponinerna, och om man
så vill också med tillsats av lite alkohol
så att de doftande hartsämnena fälls ut.
• Infusionen kan användas i schampo - björkblad gör håret mjukt och har alltid ansetts förhindra håravfall eller t o m befrämja hårväxten. |
||
| Tandvård | Culpeper på 1650-talet destillerar utdrag eller utpressad saft och anser att det är bra som munvatten vid sår i munnen. | |
| En stark infusion kan användas i ett örtbad. Det är bland annat en huskur vid giktsmärtor. | ||
| Knappast. Se nedan om giftighet. | ||
|
|
||
|
Invärtes
bruk |
Björkavkok dracks förr i Sverige som en stärkande kur mot vintertrötthet. Idag inom alternativmedicin i renande kurer för att stimulera ämnesomsättningen och befria från gifter, t. ex. vid reumatism, gikt, hudsjukdomar och vätskeansamling (vattusot). Det är galldrivande, svettdrivande och urindrivande; effekten kommer av saponiner och flavoider. Te har druckits vid bakterier och infektioner i urinvägarna. Utmärkt mot njursten enligt Culpeper. Te på bladen från pingstdagens björkris botar reumatism, lovas det från förr. | |
|
Giftighet |
Ingen vid normalt bruk, men vid långvarigt bruk kan saponinerna irritera njurarna och garvämnena levern. Dessa ämnen tas också upp genom sårvävnad och kan skada organen den vägen - använd inte på stora sårytor. Ingen vid normalt bruk, men dricker man björklövste under lång tid kan saponinerna irritera njurarna och garvämnena levern. Dessa ämnen tas upp genom sårvävnad och kan skada organen den vägen, så stark infusion bör inte användas på stora sårytor. | |
|
|
||
|
Recept |
||
|
Recept I |
||
| Recept II | • Vatten
- 1 liter • Torkade blad av björk - 10-20 ml Det kokande vattnet hälls över bladen. Får dra en kvart och silas sedan. (Källa: Okänd) |
|
| Recept III | ||
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Bergmark (1983), Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1999),
Kilian (2007), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Nielsen
(1991), Tillhagen (1995), Svanberg (1998), Wicklund (1998). • Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 19). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
||
