![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Dekokter Björklövsdekokt |
||
|
||
Moderväxt |
Björk (Betula alba och besläktade björkarter) | |
Farmakopénamn |
Decoctum betulae | |
CAS-nummer | 84012-15-7 | |
INCI-namn | • Betula alba leaf extrakt ["an extract of the leaves"] | |
Engelska
namn |
Decoction of birchleaf | |
Förväxlingsrisk | • Extrakt - alla utdrag med lösningsmedel, som: • Björklövsinfusion - utan kokning • Björklövstinktur - med alkohol |
|
|
||
Tradition |
Att göra avkok på vårens första björkblad har lång tradition i Sverige. Det gjordes vid samma tid som björksav tappades. | |
Framställning |
||
Beskrivning |
Brungul vätska, svår att filtrera grumligehten ur. | |
Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram. | ||
Dekokten är
inte blandbar med oljor. Eteriska
oljor löses inte; en sådan blandning måste
skakas om före användning. Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin, alkohol. |
||
Innehåll |
Vatten, som drar
ut vattenlösliga ämnen: |
|
Varianter |
Björklövsinfusion
- lägre värme, längre tid. Macerat - kallt vattenutdrag för att få ut saponiner. |
|
Hållbarhet |
Håller sig ca en vecka i kylskåp. För längre tid än så och om dekokten ska användas som råvara i ett preparat, krävs konservering. | |
|
||
Hudläkemedel
Garvämnena fungerar sammandragande och därmed sårläkande och är också klådstillande. Förr användes bladen och utdrag på dem som omslag på sår och vätskande eksem. Det avkok man drack som vårkur ansågs försköna hyn också när det användes utvärtes. |
||
Vanligast har björkavkok
varit i hårvatten (Birkenwasser),
lämpligen då ett alkaliskt så att man
får med de rengörande saponinerna, och om man
så vill också med tillsats av lite alkohol
så att de doftande hartsämnena fälls ut.
Avkoket kan användas i schampo - björkblad gör håret mjukt och har alltid ansetts förhindra håravfall eller t o m befrämja hårväxten. En sköljning med björklöv gör håret mjukt och glansigt och en kraftig dekokt kan som tonande sköljning fördjupa mörk hårfärg. |
||
Tandvård | Culpeper på 1650-talet destillerar utdrag eller utpressad saft och anser att det är bra som munvatten vid sår i munnen. | |
Bad | Bad med en stark dekokt på björkblad är en gammal huskur mot giktsmärtor. | |
Massage | Omslag med linneduk doppad i dekokt har lagts på ryggvärk. | |
Hudreaktion | Knappast, men se nedan om giftighet. | |
|
||
Invärtes
bruk |
Björkavkok dracks förr i Sverige som en stärkande kur mot vintertrötthet. Idag inom alternativmedicin i renande kurer för att stimulera ämnesomsättningen och befria från gifter, t. ex. vid reumatism, gikt, hudsjukdomar och vätskeansamling (vattusot). Det är galldrivande, svettdrivande och urindrivande; effekten kommer av saponiner och flavoider. Te har druckits vid bakterier och infektioner i urinvägarna. Utmärkt mot njursten enligt Culpeper. |
|
Giftighet |
Ingen vid normalt bruk, men dricker man dekokten under lång tid kan saponinerna irritera njurarna och garvämnena levern. Dessa ämnen tas upp genom sårvävnad och kan skada organen den vägen, så stark dekokt bör inte användas på stora sårytor. | |
|
||
Recept |
||
Recept I | Vatten
- 2 liter Blad av björk - 2 stora nävar Kokas en timme och sila sedan av. Gnid in kroppen vid svår klåda. (Källa: Wicklund 1990) |
|
Recept II | Vatten
- 2 dl Tidiga blad av björk - 5 tsk torkade eller 7 msk färska Koka 20 minuter. Sila. (Källa: Okänd 1999) |
|
|
||
Litteratur:
Se t ex Bergmark (1983), Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1999),
Kilian (2007), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Nielsen
(1991), Svanberg (1998), Tillhagen (1995), Wicklud (1998).
Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 05). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |