Shenet
Växter Råvaror  Referens Sök Forum Kontakt Hem
Vaxer - Emulgeringsmedel

Bivax


När till solens grannsakp han kommit
uppmjukar hettan det doftande vax som fjädrarna fäster.
Plötsligt har vaxet smält: han nakna armarna svänger...
(Ovidius: Metamorfoser: Daidalos och Ikaros, ca år 0)
Moderväxt
Honungsbi (Apis mellifica) - se där om bi- och biodlingshistoria
Synonymer
Vax - om inget annat specificeras avses med "vax" alltid bivax
1) Oblekt bivax, gult bivax, gult vax, vax 

2) Blekt bivax, vitt bivax, vitt vax, jungfruvax
Farmakopénamn
1) Cera citrina, Cera flava
2) Cera dealbata, Cera alba
E 901 Bivax
CAS-nummer 8012-89-3
1) Cera flava ["the wax obtained from the honeycomb of the bee"]
2) Cera alba["the wax obtained from the honeycomb of the bee"]
Engelska namn
Bees wax, bee wax
1) Yellow beeswax, yellow wax
2) White beeswax, bleached beeswax, white wax
Andra namn
Romanska språk
Cera (latina), cire, cire d'abeille (franska)
1) Cire jaune (franska)
2) Cire blanche (franska)
Nordiska språk
Vax (fornnordiska), bivoks, voks (danska)
Asiatiska språk
Mimiaka (japanska)
Andra språk
Kérós (grekiska), weax (anglosaxiska = fornengelska), Bienenwachs (tyska)
1) Gelbes Wachs (tyska)
2) Gebleichtes Wachs (tyska)

Tradition

 

 

a
Gult bivax i bit direkt från biodlaren
a
Gult bivax omsmält till linser
w
Gult bivax omsmält till riskorn

Från grekerna kommer bruket av bivax i salva och cerat, som har namn efter cera = vax. Galenos på 100-talet gäller som uppfinnare av cold cream; receptet står sig än.
Grekernas bivax
Bivax fanns alltid med på grekernas skepp; med det tätade man läckor. Därför fanns vax till hands när Odyssevs närmade sig sirenernas ö där alla som hörde sången blev galna och slängde sig i havet av längtan. Odyssevs täppte till kamraternas öron med bivax, surrade sig själv och klarade alla förbi ön.
Värre gick det för Ikaros. Hans far Daidalos hade byggt labyrinten på Kreta åt kung Minos och hölls nu kvar av en tacksamhet så stor att far och son levde som fångar på ön. Daidalos kom då på idén att de skulle ta sig därifrån flygande. För detta byggde han vingar som fästes med snören och bivax. Den lille tvekade men blev glad när han märkte att vingarna bar - och flög i ivern för nära solen. Vaxet smälte och Ikaros föll i Medelhavet och drunknade.
Skrivarnas bivax
En viktig användning för vax var i skrivtavlorna, av samma typ som griffeltavlor men med ett lager mjukt vax istället för hård svart griffelyta. Man skrev på dem med ett metallstift (stylus). Flera tavlor ihopbundna bildade en codex, förelöparen till våra dagars böcker. Herodotos i Grekland på 400-talet f. Kr. berättar en historia om hur bivax användes som spionerihjälpmedel under perserkrigen. En varning om att Xerxes I:s invasionsarmé var på väg skrevs på två träskivor som därefter täcktes med bivax. De såg då ut som oanvända skrivtavlor och budbäraren kunde passera kontrollen. I Sparta var det sedan bara att smälta bort vaxet och läsa meddelandet.
Dödens bivax
Liksom honung användes bivax för mumifiering under forntiden. Ibland användes båda: kroppen beströks eller täcktes med tillslutande vax och lades sedan i ett stort honungsbad. Perserna jordade sina döda direkt efter bestrykningen enligt Herodotos. Likadant gjorde skyterna i Sydryssland, Bulgarien och Rumänien med sina kungar innan de begravdes ihop med en strypt frilla och ett halvdussin tjänare.
Romarnas bivax
Enligt Plinius Naturhistoria omkring år 70 var det bästa vaxet det puniska som var blekt, det näst bästa oblekt vax från Pontus. Därefter kom vax från Kreta, med mycket biklister i, och det korsikanska.
Vaxfigurer
Från Egypten till Europa för inte så länge sedan har man trott på möjligheten att skada människor genom att skada bilder av dem, alltså ett slags woodoo, och den vanligaste formen har varit vaxfigurer, lätta både att göra och förgöra. Att vax också ansågs innehålla livssubstans gjorde det extra verksamt för magiska syften. Förnäma romare hade ett speciellt inresse för bivax; av det gjordes förfädersporträtten som förvarades i hemmet och togs fram med jämna mellanrum. Det var genom att visa upp Caesars vaxstaty, komplett med 23 dolkhugg, som Markus Antonius kunde reta upp folkmassan till sådant raseri efter mordet på Caesar.
Nordbornas bivax
I Sverige har bisamhällen skattats på vax sedan åtminstone bronsåldern (före 500 f. Kr.), det vet man genom norrländska fynd av kärl som gjutits med vaxkrävande teknik. Från medeltid och senare skördades vaxet på på Mosesdagen den 4 september genom att bina röktes ut med svavel så att vaxkakorna kunde brytas ut och honungen rinnas av.
Kyrkornas bivax
Väldiga mängder bivax användes förr av katolska kyrkan, som ofta tog ut tionde i vax och också hade egna biodlingar för att säkra behovet. I Mexiko började de spanska erövrarna omedelbart att dra in skatter i form av vax, i Norden uppmuntrade kyrkan mjöddrickning eftersom den garanterade att bönderna höll sig med bikupor för honung och levererade vax. Med reformationen på 1500-talet minskade behovet av vax hastigt och kraftigt och bivax blev en svensk exportvara.
Till långt in på 1900-talet godtogs inget annat än bivax i katolska kyrkljus. Idag får också andra vaxsorter blandas i, i noga angiven mängd beroende på förrättningens helighet. I Vatikanen är proportionerna 70 % bivax och 30 % paraffin.

Vaxljus
Vaxljus var inget man använde till vardags i svenska stugor. Stumpar av kyrkljus som delades ut vid kyrkliga högtider sparades noga; de smordes på sår och andra hudåkommor och sades till och med kunna avvända blixtar och ljungeldar. Den särskilda kraften kom inte bara av att ljusen välsignats och använts i kyrkan. Själva vaxet ägde helighet, lärde kyrkan ut på den katolska tiden. Det hade avlats av de kyska bina på samma sätt som Jesus avlats av jungfru Maria. Ljusen var Kristi lekamen, veken var Jesu själ och lågan gudomligheten, och bikupan var kyrkan med församlingen som flitiga arbetsbin. Ljusen invigdes årligen 2 februari på kyndelsmässodagen (Missa candelarium = ljusmässa). I Sverige avskaffades kyndelsmässan som ljusfest 1529 och reformationen motarbetade bruket av vaxljus, som man tycket att det enkla folket vördades oroande mycket. Se t. ex. Medicinsk magi.
Den heliga Birgitta använde ljusen på sitt eget sätt varje fredag: Hon smälte vaxet och lät det droppa ner på armarna. Hann ärren läka under veckan rev hon upp dem. Detta skulle hjälpa henne att minnas Jesu lidande.
Skyddande bivax
Bivax skyddar inte bara hud mot uttorkning inifrån och blöta utifrån, det fungerar likadant på trä, målarduk, läder och textilier. Här blandar man inte i fett som i salva, det skulle bli kladdigt och dra till sig damm (även om en blandning av 1 del bivax och 4 delar vaselin varit vanlig som både skosmörja och oljemålningsfernissa). Bättre är flyktiga lösningsmedel som avdunstar och lämnar det rena vaxet kvar. Recepten på vaxpasta (bonvax, Ceramatt, Ceronis) är ganska likartade vare sig det gäller möbler, skor eller vaxjackor: 1 volymdel smält bivax vari droppas försiktigt (brandfara, explosionsrisk) 1-2 delar balsamterpentin, d.v.s. fransk eller venetiansk terpentinolja.
Priset på bivax
• 1460-tal: 1 kilo bivax 10 örtugar = priset för tre unga får.
• 1480-tal: I svenska gillen och skrån sattes böter ofta upp i vax, och de var dryga. I murarskrået fick den som inte kunde hålla sig tyst och lugn på stämman böta ca 200 gram vax, den som trätte med en skråbroder dubbelt så mycket. Tog sig någon före att slå en skråbroder blå eller blodig steg böterna till omkring kilot.
• 1540-tal: 1 kilo bivax 14 öre = priset för 4-5 får.
• 1810-tal: 1 kilo vaxljus 99 skilling riksgälds = priset för 4 tjog (80) ägg.
• 1925: 1 kilo bivax 2:80 = en halv dagslön för en manlig arbetare.
Myternas bivax
Om priset på vax har också siaren Nostradamus något att säga: "Några munkar, abbotar eller noviser finns ej mer. Honung skall bli mycket dyrare än vax." Vad som menas med detta har uttolkare brytt sina huvuden med i snart 500 år.
Och tyvärr - ryktet att godis med bivax skulle ge en kick som kan hålla en vaken hela natten är helt grundlöst.
Keromanti
är konsten att spå i vax. Redan de gamla grekerna kunde konsten och den utövades medeltiden ut. På 1400-talet återupplivades den av zigenare som kom till Europa österifrån. Metoden är densamma som med tenn eller äggvita: Smält vax hälls i kallt vatten och de bildade figurerna tolkas. I svenska stugor gav man akt på hur veken på ljusstumparna från kyrkan böjde sig och ljuset rök eller slocknade. Keromanti av cera = vax, att skilja från kiromanti = konsten att spå i händer.
Farmakopéerna
Bivax har funnits upptaget i svenska farmakopéns alla upplagor (1775-1946); åtminstone 1901, 1908 och 1925 års upplagor upptog både blekt och oblekt. i 1964 års nordiska. Både blekt och oblekt finns också i dagens europeiska och antagligen i hela världens.

Framställning

 

 

2
Alkemisk symbol för bivax
 
g
Alkemisk symbol för olja och olivolja
och använd också för bivax.
 

 

 

I bikupan är vaxkakornas sexkantiga celler förvaringsplats dels för larver, dels för mat, d.v.s. honung och pollen. Arbetsbin i stadiet byggbi (vaxbi) stryker av sig vaxet från körtlar på bakkroppen. Vaxkakorna vilar på ramar som biodlaren sätter in i kupan; varje ram fylls med 80-100 gram vax. Vid skörd tar odlaren ut vaxkakorna, låter honungen rinna av och centrifugerar av (slungar) resten.
Utsmältning
• Den gamla metoden för att få ut vaxet, använd sedan antiken, var att koka vaxkakorna i vatten tills vaxet smälte och flöt upp till ytan medan skräp sjönk till botten.
• Idag skickar odlarna bort ramarna till ett vaxrenseri eller någon odlare i trakten som specialiserat sig på ramrengöring. På grund av smittorisken för bina får ramarna transporteras bara under halvåret oktober-mars. De kommer tillbaka rena tillsammans med beräknad mängd vax, blandat från olika odlare. Odlare som inte vill ha vax med bekämpningsrester har därför återgått till att vattenkoka ramarna eller smälta ut vaxet i hemmabyggda ugnar.
Rening
1) Oblekt bivax
• Den äldre metoden var att sila vaxet och koka och vattentvätta det ytterligare. Plinius beskriver hur vaxet renades i Rom: Vaxkakorna tvättades med vatten och fick sedan stå mörkt och torka i tre dagar. Fjärde dagen lades vaxkakorna i en ny lerkruka med vatten så att det precis täckte. Krukan värmdes på eld så att vaxet smälte och silades i korg. Därefter kokades vaxet en gång till i samma vatten. Det lades slutligen i ett kärl som smorts in med honung och över det hälldes nytt kallt vatten.
• Ett lättare sätt: Vaxet värms försiktigt i vattenbad. När det har smält silas det varmt genom en tunn bomullsduk.
• Idag smälter man om det i ugn och silar. Båda varianterna avslutas med att vaxet hälls i formar och får stelna.
Blekning
2) Blekt bivax
• Den gamla metoden - använd åtminstone 1800-talet ut - var att smälta ner vaxet i tunna band som fick ligga i solljus några veckor. Ju mer finfördelat vaxet är, desto mer luft, ljus och fukt kommer åt. Banden ska vändas eller röras om dagligen och vattnas då och då. Efter en eller två veckor - beroende på klimat och väder - har vaxet blivit vitt och nästan luktlöst. Man smälter då ner det och upprepar blekningen. Som avslutande rening kan vaxet smältas i hett vatten med svavelsyra. Åtminstone så sent som i 1925 års svenska farmakopé beskrivs blekt bivax fortfarande som solblekt.
• Enligt en farmakopéhandbok på 1940-talet bleks det "antingen i solljuset eller på kemisk väg". Dagens kemiska metod är med svavelsyra eller väteperoxid. Klorin har också använts men har nackdelen att vaxet luktar klor vid uppvärmning. En enklare metod som användes av konstnärer på 40-talet var att smälta vaxet i vatten och sedan kyla av det i en kall lösning av alun. Efter upprepning "åtskilliga gånger" var vaxet blekt och dessutom fastare.
• Rom första århundradet : Gult vax kokas i havsvatten med nativ soda och bleks sedan i solen (Dioskorides) eller smälts upprepade gånger i varmt vatten och kyls sedan av i en kall sodalösning (Plinius - hans recept på puniskt vax ges nedan).
Beskrivning
I ramarna är det täckande yttervaxet det renaste, medan det som sitter i mellanväggar och celler innehåller mer pollen "och annat skräp", som biodlare uttrycker det.
Renat bivax är fast med tvålig men inte fet känsla. I kyla blir det hårt och lite sprött, i rumstemperatur fast, i handvärme mjukt och formbart, i smält tillstånd oljelikt. Brottet är matt och kornigt. Säljs i bitar, tunna präglade plattor, flingor, linser eller risgrynsstora korn.

Apotekare i mitten av 1800 apotekare beklagade sig över de varierande smältpunkter som uppgavs för bivax. Från 1800-talets mitt fram till sekelskiftet 1900 uppgavs smältpunkten för blekt som oblekt vara 64-65°. Lägre smältpunkter misstänkte man berodde på utblandning. Idag uppges smältpunkter på 61-65°.
1) Oblekt bivax: Gula till gulbruna, ibland orange, fasta stycken, äldre gråaktiga. Lukt och svag smak av honung.
2) Blekt bivax: Halvgenomskinligt vitt, eventuellt med en svag gul ton, lite hårdare än oblekt och med något högre smältpunkt. Utan smak. Solblekt är luktlöst, kemiskt blekt kan ha en svag kemisk lukt särskilt vid uppvärmning.
100 ml gult bivax vägde vid mitten av 1800-talet runt 96 gram; det man köper idag kan väga hälften. Avsevärda variationer finns. Några exempel från svensk handel idag - blekning gör ingen skillnad:
• Smält och stelnat: 100 ml väger 86-97 gram. 100 gram = 116-104 ml.
• Risgrynsstora pellets: 45 st = 1-2 ml väger ca 1 gram.
• Linsstora pellets: 10 st = ca 2 ml väger ca 1 gram. 100 ml väger ca 50 gram. 100 gram = ca 190 ml.
• Präglad platta: 2 x 5 cm väger ca 1 gram. 5 x 10 cm väger ca 5 gram. 10 x 10 cm väger ca 10 gram.
• Olösligt i vatten och kall alkohol, delvis lösligt i varm alkohol, nästan helt i kokande.
• Lösligt i fett och olja och kan smältas och blandas obehindrat med dem och med flytande paraffin. Också lösligt i eteriska oljor, särskilt effektivt i apelsinessens och mest typiskt i terpentinolja (bivax löst i lika del terpentinolja har varit mycket använt som möbelpolish och med svagare lösningar impregnerades kläder - härav dagens vaxjackor) och också i bensin och lacknafta.
pH och inkompatibiliteter
• Vattenutdrag 2 % blir neutralt (pH 6-8) till svagt surt (pH 4-6).

Innehåll

 

55-77 % är mättade vaxestrar, mer i gult. I gult bivax finns också 10-15 % polyestrar (monoestrar, diestrar och triestrar); dessa bryts ner när vaxet avfärgas till vitt. Fettsyrornas fördelning:
Mättade fettsyror - det mesta
• Palmitinsyra
• Cerotinsyra
Enkelomättade fettsyror - spår
Fleromättade fettsyror - spår
Övrigt
Fettalkoholer, särskilt myricylalkohol förestrad med palmitinsyra till myricylpalmitat.
• Oförtvålbara ämnen (fria fettsyror, steroler, skvalen...): 30-50 %
• Fria, d.v.s. oförestrade, fettsyror, särskilt cerotinsyra: 13-15 %
• Kolväten: 11-15 %
• Sockerarter: 5-15 %
Steroler (avenasterol, brassicasterol, campesterol, ergosterol, stigmasterol, sitosterol, kolesterol...)
Om vaxet inte är för renat och blekt:
• Mineraler, smakämnen, färgämnen, A-vitamin.
Propolis med antioxidanta flavonoider.
• Pollen med anthocyanin, ett antioxidant färgämne i blommor.
• Sekret från biet.
Tillsatser
• Eventuella rester av varro-kvalster som drabbar honungsbiet och rester av bekämpningsmedel mot det.
• I USA kring förra sekelskiftet tillsattes vanligen lite valrav för att förbättra färgen på farmaceutiskt blekt bivax. Bivax i öppen handel kunde vara utdrygat med hartsämnen (ger slät och glansig brottyta istället för grynig, löses i alkohol), ister och talg (sänker smältpunkten, luktar vid smältningen) eller enklare saker som stärkelse, lera och mineralpigment.
• Den vanligaste utdrygningen har sedan 1800-talet varit stearin och paraffin. Gulliga torggummans bivaxljus kan utan större risk för upptäckt bestå av upp till hälften sådant.
Test: Häll upp ett glas vodka och lägg vaxet däri. Flyter det är det utblandat med paraffin, som väger mindre (specifik vikt 87-88 gram) än bivax (96-97 gram) och alkohol (40 % alkohol 95 gram).

Varianter
• Jungfruvax: Ursprungligen det gulvita-smutsvita vax som görs av unga bin, senare namn på blekt bivax. Termen kan också avse propolis.
• Rött vax (Cera rubra): Bivax med cinnober eller järnockra, förr använt som sigillvax.
• Svart vax (Cera nigra, Cera nigrum, Ceratum nigrum): Gult bivax, talg, kolofonium, terpentin och kimrök eller liknande komposition, använt som hudvårdsmedel, eller gult bivax, kolofonium och sot, använt som sigill.
• Parovax:   Blandning av fast paraffin och bivax.
• PEG-8 bivax: Bivax förestrat med polyetylenglykol (PEG).
Ersättning
Kakaosmör kan helt eller delvis ersätta bivax då man förtjockar oljeblandningar.
• Också stearin och stearinsyra kan ersätta bivax och båda används för att förfalska vax. Däremot inte tvärt om; i recept som säger stearin eller stearinsyra duger inte bivax. Stearinet är med för att förtvålas och detta sker inte med vax.
• Bivax kan vanligen ersätta ceresin; detta brukar inte vara med för att förtvålas utan för att förtjocka en blandning.
• Sojavax (härdad sojaolja) med ungefär samma smältpunkt används och doseras på ungefär samma sätt och får ibland ersätta bivax.
• Mycket har använts för att dryga ut det dyra vaxet - mjöl, stärkelse, fin lera (känns igen på mattheten och den smuliga känslan), hartser av olika slag (gör vaxet segt).
• Ämnen som höjer smältpunkten: Stearinsyra, karnaubavax, ceresin.
• Ämnen som sänker smälpunkten: Särskilt det lite hårdare vita vaxet har spätts ut med ämnen med lägre smältpunkt, förr ofta det billiga japanvaxet eller talg, som också märks på mjukheten och talgsmaken.
Hållbarhet
Kan sparas i stort sett hur länge som helst; man har hittat 5.000 år gammalt bivax som är oförändrat. Det påverkas inte av vatten. Det upptar inte syre ur luften och oxideras (härsknar) alltså inte, såvida det inte har behandlats så att antioxidanterna gått bort. Mest påverkas bivax av temperatur: smälter i värme och krymper och kan spricka i kyla.
1) Oblekt bivax: Bleknar i solljus.
2) Blekt bivax: Gulnar inte.
Kristalliserar lättare än gult, eftersom polyestrarna som hindrar vaxestrarna från att kristallisera bryts ner vid oxideringen när gult vax avfärgas.
Inköp We don't sell, we tell!
1) Oblekt bivax: Hos importörer av eteriska oljor för runt 45 kr per 100 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. I hobbybutiker för 45 kr och uppåt per 250 gram. På apotek för runt 230 kr per 500 gram. Ibland billigt hos biodlare t. ex. på torgmarknader.
2) Blekt bivax: Hos importörer av eteriska oljor för runt 45 kr per 100 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. I hobbybutiker för 45 kr och uppåt per 250 gram. På apotek för runt 350 kr per 500 gram. Ibland billigt hos biodlare t. ex. på torgmarknader.

Doftbeskrivning
1) Oblekt bivax: Honungslik doft, tydlig i oparfymerade salvor men dränks i parfymerade krämer och salvor. En absolut (0,1-0,2 %) kan alkoholextraheras.
2) Blekt bivax: Kemiskt blekt bivax kan ha en biton av kemikalier som gör den olämplig till fast parfym. Solblekt är bättre.
Användning
Konsistensmedel i parfymstift.
Hudvård

Absorberas inte av huden utan lägger sig på ytan med en fet och vaxig känsla. Täpper inte till porerna som paraffin. Tål värme; smälts i vattenbad tillsammans med olja och fett.
Hudläkemedel
Skyddar mot väder och vind, avvisar kyla och vatten, bevarar värme och fukt. Lugnar irriterad hud som får lugn och ro under vaxskyddet, mjukar upp torr och narig. Vaxet har också antibiotiska egenskaper. 
Förtjockningsmedel
Ger tjockhet och stadga till kräm, salva, etc. I cerat ger det också glans och hindrar stiftet från att börja "svettas". Volymer:
Emulsionskräm: 1-3 % för stadga i krämen och skydd för huden
Ullfettssalva: flytande 2-3 %, mjuk 5-10 %, hård 15-20 %
Salva: flytande 5 %, tunn 10 %, mjuk 15 %, fast 20 %, hård 25 %
Cerat, läppstift: 20 % mjukt, 30 % vaxigt hårt
2) Blekt bivax: Enligt en del ger kemiskt blekt bivax tunnare konsistens än oblekt och gör också salvor och stift smetiga.

Torr hy, all hud som ska skyddas, t ex vintertid.
Kan förekomma i små mängder i hårvårdspreparat för att ge glans och en skyddande hinna. För mycket ger en klibbig och matt yta.
Det råder tveksamhet om huruvida bivax verkligen förtvålas eller om det helt enkelt bara smälter och sönderfaller i andra ämnen. Det fungerar ju t. ex. inte i stearatkrämer som kemiskt sett är tvålar.
I tvättvål kan bivax inte användas ensamt utan bara som tillsats med 2-5 %  av den totala mängden oljor och fetter. Det smälts ihop med fettet och anses snabba på förtvålningen avsevärt. I tvålen ger det hårdhet och en lite vaxig känsla; gult bivax ger också doft och färg. Kombineras ofta med honung.
Förtvålningstal
Förtvålningstal 63-70, d.v.s. det krävs 63-70 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo bivax.
1) Oblekt bivax: Kan någon gång irritera överkänsliga; pröva då blekt.

Mat och dryck
Bivax (E 901 Bivax) får användas till ytbehandling av godis, snacks, nötter, kaffebönor och kosttillskott i tablettform, och på frukt (äpplen, päron, persikor, meloner, ananas, citrusfrukter) som tvättats så att det naturliga vaxlagret gått bort. Både gult och vtt kan användas; det blekta vita är vanligast.
Invärtes bruk
Använt i kinesisk medicin (löst i varm alkohol eller vin) för att behandla diarré och hicka. På liknande sätt har det använts i västerlandet, under antiken t. ex. vid dysenteri och i Sverige in på 1900-talet vid tarmsjukdomar.
Genom att tugga pollenrikt bivax regelbundet under vintern lär man kunna lindra nästäppa och svullna bihålor vid förkylning och förebygga attacker av pollenallergi och även lindra besvären på våren. Vaxet (eller honung, propolis eller pollen) ska då vara färskt och från hemorten så att det har rätt uppsättning pollen.
Giftighet Nej. Någon rekommendation om acceptabelt dagligt intag (ADI) finns inte.
Miljö
Danska Miljøstyrelsen bedömer bivax miljöfarlighet som liten. KRAV-godkänt ytbehandlingsmedel.

Recept
Recept I
(puniskt vax)
• Gult vax
• Havsvatten
Soda
Gult vax får stå öppet i blåst flera dagar varefter det värms i havsvatten som tillsatts soda. Man samlar upp "blomman", alltså det vitaste, och häller den i ett kärl med lite kallt vatten. Sedan kokas vaxet i havsvatten och kärlet kyls ner. Upprepas tre gånger. Vaxet torkas i sol- och månsken (solen torkar, månen bleker). För att vaxet inte ska smälta i solskenet täcks det med ett tunt linnetyg. Vitast blir vaxet om det efter detta kokas en gång till. Det bästa för medicinskt bruk.
(Källa: Plinius 21:49 1951)

Litteratur: Se t ex Aftel (2003), Andersen (1998, 2004), Berlin (1849), Berlin (1851), Crane (1985), Elijah (1973), Frisch (1961), Gentz och Lindgren (1946), Hallbert (1981), Hallström (1986), Helling (1988), Kynne och Kynne (2003), Lagerqvist och Nathorst-Böös (1997) Leung (1980), Lindeberg (1982, 1988), Lindgren (1918), Ljungdahl (1953), Lodén (2002), Lodén 82008), Magnus 16:6-8 (1976), Meyer (1952), Nielsen (1991), Nordiska farmakopén (1961-1965), Ovidius bok 8 (1969), Pharmacopoea Svecica I (1775), Plinius 21:49 (1951), Plinius (1966) Poucher och Howard (1974), Reynolds (1996), Scharp (1966), Schöneck (1983), Steinman och Epstein (1995), Svanberg (1948), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IV (1908), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén XI (1946), Wicklund (1990), Winter (1994). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22. Zinck och Hallas-Möller (2005).
• Artiklar: Ingvar Svanberg: Ljus, lampbränsle och vekar; Börge Pettersson och Josef A. Stark: Honung, vax och bikitt (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001).
Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 19). Symbols.com (2008 09 19). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/bivax.html
Datum: 2018 05 25 - Uppdaterad: 2010 09 5
Cookieinfo
Made with a Mac