 |
       
Vitaminer - Färgämnen Betakaroten |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Morot (Daucus carrota) | ||||||||||||||||
|
Synonymer |
Betakaroten, betakarotin, karoten, karotin, provitamin A | ||||||||||||||||
| Farmakopénamn | Beta carotenum | ||||||||||||||||
| E 160 a Karotener, betakaroten | |||||||||||||||||
| CAS-nummer | 1) 7235-40-7 2) 7235-40-7, 116-32-5, 31797-85-0 3) 7235-40-7, 116-32-5, 31797-85-0 |
||||||||||||||||
|
1) Beta-carotene |
|||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Carotene, carotin, provitamin A, pro-retinol A, betacarotene, beta, all-trans-beta-carotene, beta-beta-carotene | ||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Carotène (franska) Nordiska språk Betakarotin, karotin (danska) Andra språk Carotin (tyska) |
||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Morotsextrakt | ||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
Tradition |
Namnet Namnet karotin, karoten för den orange färgen i morot, bildat till latin carota = morot, har funnits i svenskan sedan 1835. Beta, andra bokstaven i grekiska alfabetet som visar att ämnet är det andra i ordningen, tillades 1930. En "biologisk hudvårdsserie" kallar det "morotsextrakt". Faktor A Under första världskriget lyckades man renframställa färgen för första gången. 1919 visade en amerikansk forskare att halten av en livsnödvändig "fettlöslig faktor A" i mjölk stod i proportion till växternas gula färg. 1928 lyckades man bota råttor från bristsjukdomar genom att ge dem karoten och hade därmed kommit dess vitaminkaraktär på spåren. Året därpå var pusslet lagt: Karoten från växter omvandlas till A-vitamin i djurs och människors lever. 1930 stod det klart att det fanns minst tre former. Idag känner man till ca 600 karotener varav ett 50-tal kan omvandlas till A-vitamin. Nobelpris i vitamin Två år i rad på 30-talet gav arbeten om karotener Nobelpris i kemi: 1937 till Paul Karrer för undersökningar av karotener och A-vitamin och 1938 till Richard Kuhn för arbeten om karotener och vitaminer. Farmakopéerna Idag officinellt i USA. |
||||||||||||||||
|
Framställning |
Växter Förekomst: Karotener är rödgula färgämnen som förekommer i växter tillsammans med de besläktade gula xantofyllerna och det gröna klorofyllet. De har betydelse för ljusuppfattningen genom att absorbera ljus så att växterna vänder sig mot solen. De är tetra-terpener (terpener med 40 kolatomer) och kan spjälkas till doftämnen, som ketonen jonon och aldehyden saffranal. Särskilt rik på karotener är morot, där 70 % är i formen betakaroten, ca 10 mg per 100 gram. Halterna kan dock variera mycket. Svenska morötter innehåller mindre änsydliga p.g.a. den korta odlingssäsongen. Ju mognare morot (senare skördad), desto mer karotener. Halten stiger under lagring i ca tre månader efter skörden, sedan börjar den sjunka. Den mänskliga tarmen tar upp betakaroten till levern, lagrar det och spjälkar det till A-vitamin vid behov. Också i djur bildar karotenerna A-vitamin. I fiskoljor finns endast A-vitamin. • Utvinning: Karotener kan dras ut med olja ur växter (morotsolja, palmfett). • Tillverkning: För industriellt bruk kan de också jäsas ur mikroorganismer (Blakeslea trispora) men görs vanligen syntetiskt. |
||||||||||||||||
|
Beskrivning |
Karotener går från
gult över orange till rött, rödare ju fler
konjugerade dubbelbindningar de 40 kolatomerna har (se
fleromättade fettsyror).
Skillnaden mellan alfa-, beta-och gamma-formerna är
att dubbelbindningarna sitter på olika platser i
kolatomkedjan. Rent betakaroten är röda, rödbruna, ibland lilabruna kristaller eller kristalliniskt pulver. Det säljs vanligen löst i olja; 20 % betakarotenlösning är en rätt tjock, rödorande vätska, fastare i kyla, som ger gul till orange färg i utspädning. Brun-utan-sol-tabletter kan se bleka ut men ger kraftig färg åt krämer. |
||||||||||||||||
|
Officiellt övergavs
de internationella enheterna (IE) för A-vitamin
1954 och för dess provitaminer 1956, men de används
fortfarande. Vitaminaktiviteten uppges i retinolekvivalenter
(RE). |
|||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||
| • Betakaroten är
olösligt i alkohol. • Betakaroten är liksom andra karotenformer olösligt i vatten • Alla är något lösliga i fett och olja. Betakaroten löses 30-100 delar. |
|||||||||||||||||
| Innehåll | Säljs utspätt i olja, t. ex. 20 % betakarotenlösning. Ibland tillsätts lite E-vitamin. | ||||||||||||||||
| Varianter |
• Karotener: Antioxidanter, en del med A-vitaminverkan, andra utan. Har använts invärtes
på samma sätt som betakaroten för att
ge huden färg men har visat sig ge synförsämringar
och i djurförsök leverskador. Brukar vara en blandning av alfa, beta och gamma. Förutom betakaroten och sådana blandade karotener får flera specificerade extraherade eller syntetiska karotener användas som (gul) livsmedelsfärg (E 160 b Anattoextrakt, E 160 c Paprikaextrakt, E 160 d Lykopen, E 160 e Beta-apo-8'-karotenal. E 160 f Beta-apo-8' -karotensyra-etylester). |
||||||||||||||||
|
Ersättning |
• Morotsextrakt.
• Icke avfärgat palmfett. |
||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
Förstörs vid upphettning och är allmänt värmekänsligt; ska förvaras svalt och skyddat för luft och ljus. Bör inte värmas till över 50°. Preparat med beta-karoten bör tillsättas E-vitamin mot oxidering. | ||||||||||||||||
|
Hos importörer av eteriska oljor (20 % betakarotenlösning) för runt 35 kr per 10 ml och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. | ||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
| Hudvård | Blandas i fettfasen. Bör
inte värmas till över 50°.
Hudläkemedel Flera karotenvarianter används i kosmetika, t. ex. i vitaminkrämer och ansiktsmasker. Betakaroten sägs hjälpa till vid nybildning av hudceller, motverka bildning av fria radikaler (härskning) och binda giftiga ämnen. Åtminstone A-vitamin (särskilt i kombination med AHA-syran glykolsyra) tros kunna öka blodflödet, i viss mån stimulera hudens egen produktion av kollagen, hämma inflammation och vara till hjälp vid behandling av sår, bölder, psoriasis och hudutslag. • Morotsolja: 0,15-0,3 % volym 20 % betakarotenlösning 20 % (4-8 droppar per dl). Halten rent betakaroten blir mikroskopisk. • Morotsolja: 5 % volym 20 % betakarotenlösning 20 % (5 ml till 95 ml). Halten rent betakaroten blir runt 1 %. Solskydd I utvärtes produkter tros A-vitamin skydda mot solsveda och därför antas också betakaroten ge ett visst sådant skydd. Det sägs också förbättra och snabba på pigmenteringen. I alla fall fungerar det som Gult färgämne Karotener ger färg åt både preparat och hud; de ingår t. ex. i morotsoljor. Det går utmärkt att pulverisera brun-utan-sol-tabletter. Mycket lite behövs för att göra krämen illgul i burken och gultonad på huden. • Kräm, hudolja, sololja, cerat för orange färg: 2-5 droppar 20 % betakarotenlösning per dl. |
||||||||||||||||
| Bra för eksemhud och torr hud. | |||||||||||||||||
| Känsliga personer kan reagera allergiskt på betakaroten. | |||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
I människokroppen är
betakaroten förstadium till vitamin A och fungerar
som antioxidant. Sjukdomar i framför
allt matsmältningssystemet kan försämra
omvandlingen från karotener till A-vitamin.
Bästa källan
till betakaroten är morötter
som innehåller ca 10 mg (10.000 ug) betakaroten
per 100 gram (en stor morot), motsvarande 1.670 ug (5.555
IE) A-vitamin, gott och väl dagsbehovet.
|
||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
Officiella vitaminrekommendationer handlar här
om A-vitamin, men man lutar
åt att betakaroten är förmånligt
på grund av sin ogiftighet. I vitaminterapi anses
6.000-15.000 ug (10.000-25.000 IE) betakaroten vara optimal
dagsdos och lämpligt att kombinera med A-vitamin
då man tar tillskott. Betakaroten finns i underhudsfettet synligt som en gulfärgning. I höga invärtes doser (30.000 ug = 50.000 IE) färgar det huden gul och säljs som brun-utan-sol-medel. Det skyddar mot solöverkänslighet och soleksem och snabbar på pigmenteringen vid solning och ger därmed indirekt ett visst skydd mot solsveda. Och eftersom solsveda kan ge rynkor, är det ju inte direkt lögn att säga att piller med betakaroten "motverkar hudens för tidiga åldrande". |
||||||||||||||||
|
Giftighet |
Har inte samma giftpotential
som färdigt A-vitamin
eftersom det omvandlas till vitaminet bara vid behov.
Höga doser kan ge lös mage. En annan effekt
är gulfärgning, först på handflatorna
och fotsulorna; inte olikt gulsot, men betakaroten ger
inte gula ögonvitor. Det är inte huden som blir
gul utan underhudsfettet - precis som fettet på
en välnärd oxe. Färgningen försvinner
när man slutar äta betakaroten. "Solmedel" med betakaroten och
kantaxantin är inte tillåtna i USA och får
inte heller säljas på engelska apotek. EU:s expertkommitté fastslog för några år sedan högsta acceptabla dagliga intag (ADI) till 5.000 ug = 5 mg (8.333 IE) syntetiskt betakaroten per kilo kroppsvikt, alltså 350 mg (503.000 IE) (sic) för en person på 70 kilo, en rekommendation man drog tillbaka när studierna om betakaroten och rökning kom. I studien om rökning fann man att betakaroten inte fungerar som antioxidant skyddsmedel mot rökning, tvärtom löper rökare som tar megadoser betakaroten större risk att få lungcancer. Möjligen gör det skillnad om man använder naturligt eller syntetiskt betakaroten. Naturligt betakaroten från vegetabilier uppför sig annorlunda. Data saknas dock, så inte heller om det har man kunnat ge några rekommendationer. Livsmedelsverket råder rökare att inte ta tillskott av betakaroten. |
||||||||||||||||
| Lagstiftning | 1) Betakaroten (INCI-deklarerat som Beta-carotene) får användas som hudvårdande ämne i kosmetika. 2) Betakaroten (INCI-deklarerat som CI 75130) får användas som färgämne (orange) i all slags kosmetika. 3) Betakaroten (INCI-deklarerat som CI 40800) får användas som färgämne (orange) i all slags kosmetika. |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Antczak och Antczak (2001),
Bergmark (1974), Bolin och Gustaver (1960), Lodén
(2002), Meyer (1952), Nilsson (2007), Reynolds (1986). Som kosttillskott:
Davis (1977, 1978), Mindell (1989), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Okholm (1989), Wilhelmsson (2003). Som
livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket
(1998), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). • Artiklar: Magnus Nylander: Överdriven oro för cancer? (Prosana, 1:1999). Eva Olsson: Säker i solen (Tidskrift för häla 6:2007). • Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 19). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). |
|||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||
