För rökelsemetoder med glöd eller låga, se under Rumsdoft på samlingssidan Hartser.
• Religiös rökelse: Som religiös rökelse har hartsen varit i bruk i årtusenden, bl. a i de judiska, grekisk-ortodoxa och katolska kyrkorna. I norra Afrika bränner man den idag vid nyblivna mödrars säng för att hålla onda andar borta på samma sätt som man i Norden renat med enris. Hartsen går också under namnet "den stora tröstaren" för doftens förmåga att samla, lugna och värma vid spänning, stress och irritation och insomningsbesvär. Den anses stärka hjärtat inte bara bildligt utan också bokstavligt.
• Rumsparfym: I Europa och Japan har bensoeharts använts mycket som sött doftämne och fixatör i luktpåsar, potpourrier och pomandrar. Doftens narkotiska kvalitet har givit den rykte som afrodisiakum.
Doftens element
• Luft, jord, eld: I europeisk magisk praxis förknippas doften med både Venus' (luft, jord) sinnlighet och Mars' (eld) sexualitet .
• Jord: I det kinesiska medicinska systemet hör bensoeharts till energifasen Jord, som verkar genom mjälte-bukspottkörtel och magsäck och i obalans ger låg ämnesomsättning med vatten i kroppen, kalla händer och fötter, tankeslöhet, obeslutsamhet och en tendens till självömkan - mjältsjuka. Doften anses kunna stimulera till fasens positiva uttryck förnuft, förståelse och medkänsla.
• Vatten: Vissa moderna elementläror (Henglein) beskriver doften med termerna elementet Vatten och årstiden höst, förknippade med näring, det undermedvetna, kreativitet och fruktbarhet; dess verkningsfält antas vara framför allt känslolivet (snarare än intellektet eller kroppen). Andra dofter med denna harmoniserande verkan på känslolivet är t. ex. ambrette, fänkål, kalmusrot, koriander, labdanum, liquidambar (storax), en del sorters myrra (guggul), ros, stjärnanis, tolubalsam och tonkaböna.