|
Tinkturer Bävergällsolja, bävergällstinktur och bävergällsvatten |
|||
|
|
|||
|
Moderdjur |
Bäver (Castor) | ||
| Synonymer | 1) Bävergällsolja, bäverolja, kläckbäver, kläckbävergäll, kvickbäver 2) Bävergällstinktur, sibirisk bävergällstinktur 3) Bävergällsvatten |
||
|
Farmakopénamn |
1) Oleum de Castoreo, Oleum Castorei 2) Tinctura castorei, Tinctura Castorei sibirici, Tinctura castorex 3) Aqua Castorei, Aqua Rademacheri |
||
| Engelska namn | 2) Tincture of castor, castor tincture | ||
|
Förväxlingsrisk |
• Bäverfett, bäverolja (Axungia castore) - fett från bävern. Se Varianter nedan. • Bävergällsolja (Oleum castoreum, Oleum castoreatum) - bävergällstinktur i olivolja. Se Varianter nedan. • Ricinolja - kallad castorolja. |
||
|
|
|||
|
Tradition |
Bävergäll har varit läkemedel så det har beretts i flera former. Mest inom både medicin och parfymeri har tinkturen använts. |
||
|
Framställning |
1) Bävergällsolja: Bävergäll dras ut i olja. 2) Bävergällstinktur: "Bävergäll"och "castoreum" i parfymrecept betyder alltid bävergäll utrdragen i sprit (50-91 % alkohol). Dagens INCI-lista upptar dock endast sekretet. 3) Bävergällsvatten: Bävergäll dras ut i vatten. |
||
|
Beskrivning |
2) Bävergällstinktur: En mörkt brunröd och klar vätska med lukt och smak av bävergäll. | ||
| 1) Bävergällsolja Beräknas som vegetabilisk olja: 100 ml väger i genomsnitt 90-95 gram. 100 gram = 111-105 ml. 2) Bävergällstinktur: Beräknas som alkohol: 91 % alkohol: 100 ml väger 83 gram. 100 gram = 120 ml 65 % alkohol: 100 ml väger 90 gram. 100 gram = 111 ml 50 % alkohol: 100 ml väger 93 gram. 100 gram = 108 ml. För detaljer, se alkoholmått. 3) Bävergällsvatten Beräknas som vatten: 100 ml väger 100 gram. 100 gram = 100 gram. |
|||
Olja: Torkade pungar och sekret är lösliga i olivolja och vaselinolja "i tillräcklig mängd". Färdig olja är Löslig i oljor, eteriska oljor. Måste
skakas om vid användning. |
|||
|
Innehåll |
Se bävergäll för innehållet i torkade pungar och sekret - upp till 2 % vitt kristallerande fett (kastorin), 1-2% eterisk olja samt 10-80 % castoreum-resinoid, ett svartbrunt hartslikt ämne med bävergällslukt. |
||
|
Varianter |
Bäverfett, bäverolja, kvickolja (Axungia castorei): Halvflytande fett som förr togs från
ett annat par pungar på bävern. Smordes in oå leder och ansågs
vara kramplösande. "Finnes nu mera icke i handeln", meddelades 1918, hade ersatts av bävergällsolja och blandningen |
||
|
Ersättning |
2) Bävergällstinktur Bävergäll i små mängder används för att blanda till artificiell ambra och ersätter idag ibland också mysk. Ett problem vid parfymblandning är att gällen färgar av sig, så man har ofta föredragit mysk eller sibet i stället. |
||
|
2) Bävergällstinktur: Spritutdrag av gäll från nordisk bäver kan från och till köpas av svenskja bäverjägare över nätet. | ||
|
|
|||
| Doftbeskrivning 2) Bävergällstinktur: Varm och rökig läderdoft men inslag av björktjära. Ska inte lukta ammoniak. Söt och god först i kraftig utspädning. Fram till 1900-talet föredrog man rysk bävergäll; idag anses kanadensisk ha bättre doft och är det som används som råvara. Flyktighet 2) Bävergällstinktur: Basnot och extremt effektiv som fixatör. Minskar andras doftämnens flyktighet och förstärker och förändrar dem kvalitativt genom att ge dem "liv" på ett nästan magiskt sätt, och detta redan i så låga doser att bävergällen själv knappast märks. Doftblandning 2) Bävergällstinktur: Doften tar lätt över men i stark utspädning går den bra ihop särskilt med trädofter som sandelträ. Användning 2) Bävergällstinktur: Bävergäll är det animaliska doftämne som använts minst och idag har det i stort sett ersatts av syntetisk mysk. Små mängder tinktur kan ingå som som fixatör och doftämne i kosmetika och parfym, särskilt orientdofter, chypresdofter, mossdofter, ryssläderdofter och herrparfymer. Förr kunde halterna vara 2,5-5 % (65-125 droppar per 100 ml parfym), idag snarare upp till 0,4 % (10 droppar). |
|||
|
2) Bävergällstinktur
fungerar problemfritt som tvålparfym; bra fixatör. |
|||
| 2) Bävergällstinktur: Retar inte huden, möjligen kan alkoholen torka ut. | |||
|
|
|||
|
Mat
och dryck |
2) Bävergällstinktur Tinkturen har använts i mat och dryck, särskilt sådan som ska smaka vanilj (under 0,009 %). Smaken är vedervärdig och dessutom tar det timmar innan den försvinner ur munnen, intygar alla som lurats dricka bävergällssnaps under jakter och vid liknande tillfällen. Brännvin med bävergäll finns att köpa på systemet men en riktig karlakarl gör den förstås själv av hembränd sprit och egenskjuten bäver. |
||
|
Invärtes
bruk |
2) Bävergällstinktur |
||
|
|
|||
|
Recept |
|||
Recept I
|
Olivolja - 95 gram (104 ml) |
||
| Recept II (bävergällstinktur) |
• Renad vinsprit (ca
50 % alkohol) - 86 gram (94 ml) |
||
| Recept III (bävergällstinktur) |
Utspädd sprit (65 %) - 86 gram (95 ml) Kanadensisk bävergäll, pulveriserad - 14 gram Totalt 100 gram varav bävergäll 14 %. Får dra i täckt glaskärl i tre dagar vid 60°C, avhälles avkallnad, resterna utpressas, samt filtreras genom pappersfilter. (Källa: Berlin 1851) |
||
| Recept IV (bävergällsvatten) |
Vanligt vatten - 160 gram (160 ml) |
||
| Recept V (bävergällstinktur) |
Koncentrerad sprit (90-91 %) - 100 gram (120 ml) |
||
|
|
|||
|
Litteratur:
Se t ex Ackerman (1992), Barillé och Laroze (1995),
Berlin (1851), Bresle och Stenson (2002), Gentz och Lindgren (1946), Haeger (1975),
Hartmann (1967), Herodotos (2000), Irvine (1995), Kennett
(1975), Kruskopf (1959), Lindgren (1918), Magnus
(1976), Naves (1947), Pharmacopoea Svecica I (1775),
Poucher och Howard (1974), Thompson (1928). Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 19). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
|||