 |
       
Vitaminer A-vitaminsyra |
||
|
|
|||
|
Synonymer
|
Tretinoin, retinsyra, retinoinsyra, all-trans-retioninsyra | ||
|
Engelska
namn
|
Tretinoin, retin A, vitamin A acid, retinoic acid, all-trans-retinoic acid, 15-apo-beta-caroten-15-oic acid | ||
|
Förväxlingsrisk
|
• A-vitamin | ||
|
|
|||
|
Tradition
|
Som aknemedel hade retinsyra
(tretinoin) använts i årtionden när en amerikansk
hudläkare, professor Kligman, i slutet av 1980-talet
upptäckte att det går ner i underhuden,
något som man förut bara sett frätande
syror göra. Kligman - för övrigt motvilligt
betald av de stora kosmetikajättarna och en enveten
kritiker av deras hype - tog patent på en modifierad
variant, ansökte hos FDA (US Food and Drug Administration)
om att få det registrerat som läkemedel, sålde
tillverkningsrätten till Johnson & Johnson och
skänkte sin vinstprocent till universitetet.
Kosmetikaindustrin blev rasande. Kligman hade svikit dem
genom att bevisa att just det de påstod var sant
- tretinoin fungerar. Därmed blev det förbjudet i kosmetika och istället klassat som receptbelagt läkemedel. De receptfria
krämer som säljs innehåller A-vitamin
- en helt annan sak. Farmakopéerna Upptaget i den europeiska farmakopén och också officinellt i USA. |
||
|
Framställning
|
•
Nyponfröolja har
ett naturligt innehåll av retinsyra på ca
125 ug per 100 gram.
• Syntetiskt görs det ur t ex betakaroten och ämnen i eteriska oljor eller genom vakuumdestillation av kokos. A-vitaminsyra kan också behandlas till A-vitamin - i laboratorium går det att skyffla runt ämnena rätt friskt och förvandla det ena till det andra och tillbaka igen. Detsamma händer när de appliceras på huden - de olika formerna av A-vitamin omvandlas i olika hög grad tilll A-vitaminsyra. |
||
|
Beskrivning
|
Rent tretinoin är ett gult till ljust orange kristalliniskt pulver. | ||
| 1,5 mg (1.500 ug) = 5.000 IE. | |||
| • I stort sett olösligt
i vatten. • Något lösligt i alkohol. |
|||
|
Varianter
|
• Lika lite som mjölk
och mjölksyra är
samma sak är A-vitamin och A-vitaminsyra det, men
rynkkrämer innehåller ofta A-vitamin
som antyds vara A-vitaminsyra. A-vitaminsyra hör
till A-vitaminerna, men A-vitamin är därmed
inte A-vitaminsyra. • Isotretinoin: Liksom tretinoin ett derivat av A-vitamin. Effektivt på akne men ger mycket rodnad och fjällning och därtill fosterskador. |
||
|
Hållbarhet
|
Mycket känsligt för ljus, värme och luft, särskilt i lösning. Bör förvaras vid under 25°. | ||
|
Krämer och geléer med A-vitaminsyra är receptbelagda i EU och USA. Prisskillnaderna är avsevärda. Ett märke i Sverige kostar runt 75 kr per 30 gram, ett annat ett par hundralappar per 20 gram. | ||
|
|
|||
|
Hudläkemedel
Tretinoin används i receptbelagda krämer mot akne, solskador och ojämn pigmentering. Det är ett av få medel där effekt mot rynkor verkligen belagts. Det går ner i underhuden och stimulerar där cellomsättningen och produktionen av kollagen och ökar mängden blodkärl, med resultat att smårynkor försvinner och pigmenteringen blir jämnare - slätare och friskare utseende. Effekten kommer gradvis under 3-6 månader; därefter räcker det att underhålla med krämen 1-3 gånger i veckan. • Hudkrämer: 0,01-0,1 %. • Receptbelagda krämer i Sverige: 0,05 % • Receptbelagt gelé i Sverige: 0,025 %. |
|||
| Rekommenderas inte för mörk hy, som lätt blir fult flammig av peeling och skrubbning. | |||
| I början kan behandling med A-vitaminsyra svida och få huden att rodna och fjälla, ungefär som vid en lätt solsveda, särskilt i solsken (också när det används som nattkräm). Bäst är att göra uppehåll sommartid. Det ska inte användas på skadad hud. Om huden blir uttorkad kan man byta från gelé (med alkohol) till kräm (utan). | |||
|
|
|||
|
Invärtes
bruk
|
Tretinoin kan användas också invärtes mot akne men är framför allt ett medel för behandling mot leukemi. | ||
| Giftighet | Invärtes kan tretinoin ge en rad överdoseringssymptom kallat retinoidsyndrom: feber, frossa, andfåddhet, akut andnöd, huvudvärk, yrsel, svettning, darrning, illamående, död. | ||
| Lagstiftning | • Tretinoin (retinoinsyra och dess salter) räknas som läkemedel och får inte ingå i kosmetika (nr 375 på EU:s förbudslista). | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Ljung (2002), Lodén
(2002), Lodén (2008), McKnight (1989), Mindell (1989), Ostrov (2001). • Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
