 |
       
Örtoljor Arnikaolja |
||
|
|
|||
|
Moderväxt |
Hästfibbla (Arnica montana) | ||
| CAS-nummer | 68990-11-4 | ||
| INCI-namn | Arnica montana flower extract ["an extract of the dried flower heads"] | ||
|
Engelska
namn |
Arnica oil | ||
|
Andra
namn |
Nordiska
språk Arnikaolie (danska) |
||
|
Förväxlingsrisk |
• Arnikaessens - eterisk olja • Extrakt - alla utdrag med lösningsmedel, som: • Arnikatinktur - med alkohol |
||
|
|
|||
|
Tradition |
Arnikaolja är en av de populäraste oljorn att göra själv men förr gjorde man oftare arnikatinktur. Olja fanns ju nämligen inte i de nordiska stugorna, däremot brännvin. | ||
|
Framställning |
•
Växtutdrag: Blommorna kan plockas direkt i burken;
när man kommer hem fyller man på olja.
Får dra några veckor. Filtreras. Det är tveksamt om ett oljeudrag på färska blommor kan passera som INCI-ingrediensen "extract of the dried flowerheads" men det finns ingen närmare term. • Oljeutdrag: "Arnikaolja i olivolja" (eller annan vegetabilisk olja) är olivolja till vilken satts arnikaessens. Det blir inte samma sak men är hederligt etiketterat, kanske i förlitan på att få märker eller känner till skillnaden. Ursprung Arnikaolja (växtutdrag) importeras från bl. a. Frankrike och Spanien. |
||
|
Beskrivning |
Gul till röd olja. | ||
| 100 ml väger 90-95 gram, beroende på vilken vegetabilisk olja som används. 100 gram = 112-105 ml. | |||
| • Ej blandbar med
vatten. • Blandbar med andra oljor. Eteriska oljor löses lätt, men oljan kan bli grumlig. |
|||
|
Innehåll |
Oljan löser ut eterisk arnikaolja, fettlösliga gulröda färgämnen (xantofyller som zeaxanthin, astragalosid, iso-quercitrosid), estrar av helenalin och dihydrohelenalin (upp till 0,8 % i blommorna) som är det som framför allt har antibiotisk och antiinflammatorisk effekt. | ||
| Varianter | • Arnikablomsextrakt (INCI-namn: Arnica montana flower extract. CAS-nummer 68990-11-4), beskrivet som ett extrakt av de torkade blommorna utan uppgift om med vad. | ||
|
Hållbarhet |
Oljan är hållbar om en rimligt stabil vegetabilisk olja används till utdraget; undvik majsolja, solrosolja och tistelolja. Olivolja brukar vara ett säkert kort. Tillsats av E-vitamin minskar risken för oljan ska härskna. | ||
|
Växtutdrag: Hos importörer av eteriska oljor för 85-100 kr per 100 ml och ibland till ungefär samma priser i hälsokostbutiker. | ||
|
|
|||
|
Hudläkemedel
Antiseptisk, inflammationshämmande och granulationsbefrämjande; snabbar på läkning av sår, särskilt variga och inflammerade. Oljan är också klådstillande och smärtstillande; bra på t. ex. insektsbett och klåda. • Salva: 20-100 % av salvans olja • Kräm, hudolja: 20-30 % av krämen, oljan |
|||
| Oren hy. | |||
|
• Till värmande
och lokalt smärtstillande
massage t. ex. muskelmassage
på ansträngda och skadade muskler, sträckningar,
senbristningar. |
|||
| Kan användas som badolja. | |||
| Som alltid får man vara förktig med arnikapreparat, särskilt på skadad hud. De aktiva ämnena har också giftverkan och kan orsaka blåsbildning, inflammation och till och med vävnadsdöd; de tränger särskilt lätt igenom sårytor. Använd inte oljan ren utan använd den som råvara i salva eller kräm eller späd den med vegetabilisk olja. Känsliga personer kan få eksem av arnika och vid långvarigt bruk kan även mindre känsliga drabbas. | |||
|
|
|||
|
Recept |
|||
| Recept I (soligt) |
• Olja, t. ex. olivolja,
mandelolja, solrosolja
- 5 dl • Färska arnikablommor - 300 gram Blommorna kan plockas direkt i glasburk. Häll olja över, inte ända upp utan till 4/5 eftersom den kan börja jäsa, och sätt på lock. Ställ i soligt fönster eller på solig och varm plats utomhus. Den flitige flyttar burken vartefter solen rör sig. Vänd burken upp och ner när du går förbi den. Öppna ibland och släpp ut gaser som bildas. Sila efter 5-6 veckor; det kan ta ett par dagar. Låt inte bottensatsen följa med; den innehåller vatten. (Källa: Schöneck 1983) |
||
| Recept II | • Olivolja
- 5 delar • Arnikablommor - 1 del (Källa: Juneby 1999) |
||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Bergmark (1983), Juneby (1977), Juneby (1999), Lindeberg
(1982), Lindeberg (1988), Nielsen (1991), Schöneck (1983). • Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
|||
