Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Lösningsmedel - Emulgeringsmedel

Ammoniak

Synonymer

1) Ammoniak, vattenfri ammoniak, ammoniakgas, alkalisk luft, flyktigt alkali
2) Vattenlösning av ammoniak, vattenhaltig ammoniak, ammoniaklösning, ammoniakvatten, ammoniumhydroxid, kaustisk ammoniak, kaustik ammoniak, ammoniak, stinkspiritus, salmiaksprit, ammoniak 5N - koncentrerad ammoniaklösning
Farmakopénamn 1) Ammoniak
2) Spiritus salis ammoniaci causticus, Alkali ammoniacum causticum, Ammoniacum causticum, Liquor ammoniae dilutus, Solutio ammoniae, Solutio ammoniac, Solutio ammoniaci - Solutio ammoniae concentrata, Solutio ammoniaci concentrata
2) E 527 Ammoniumhydroxid
CAS-nummer

1) 1336-21-6
2) 7664-41-7

2) Ammonia
Engelska namn
 1) Ammonia, household ammonia, ammonium hydroxide
2) Ammonia, ammonia solution, anhydrous ammonia, ammonia water, ammonium hydroxide, ammonium hydroxide solution
Andra namn
Romanska språk
1) Ammoniaque, ammoniac (franska)
Andra språk
1) Ammoniak (tyska)
Förväxlingsrisk
 • Ammoniacum, ammoniakgummi - harts från Dorema ammoniacum.
• Amomum (Amomum subulátum, kepulaga och andra arter): Nepalkardemumma; ingefärabesläktad ört vars doftande rotstock och frön användes i Grekland och Rom.
• Salmiak - se Varianter nedan.
Tradition

Ammons salt och alkalisk luft
Namnet ammoniak, i svenskan sedan 1808, börjar med att man långt före vår tideräkning hittade ett vitt salt vid Ammons tempel i Siwa-oasen i dagens Libyen. Det kallades Ammons salt, som senare blev romarnas sal ammoniacum = salt från Ammonium, och våra dagars salmiak - som inte är våra dagars ammoniak men besläktad. (Annan förväxlingsrisk: Grekiska ammoniakon och latin ammoniacum, den bittra hartsen ammoniakgummi av växten Dorema ammoniacum som växte i samma trakt under antiken.)
På medeltiden fann arabiska vetenskapsmän att om saltet salmiak hälldes i en alkalisk lösning blev vätskan frätande och det bildades en stickande gas - ammoniak, på 1700-talet kallad alkalisk luft. 1785 blev man klar över sammansattningen. På 1900-talet listade en tysk kemist ut en metod att framställa ammoniak syntetiskt. Han sålde patentet till Badische Anillin- und Sodafabrik (BASF) som började tillverka i stor skala 1913, och fick 1918 Nobelpriset för upptäckten. 2003 ingick det i drygt 900 produkter registrerade hos Kemikalieinspektionen - gödningsmedel, kylmedium, lösningsmedel, pH-regulator, rengöringsmedel...
Bra mot häxor
Under värsta häxjaktstiden i Stockholm på 1670-talet fann man att lite ammoniak eller hjorthornssalt under näsan var effektivt för att väcka upp barn som "kommit i extas" av häxtagning. Urban Hjärne hade dock sina dubier:

 
Sällsamt vore det om berörde medikamenter kunde förjaga trollpack..
 
Nej, enligt Hjärne var allt häxprat
 
allenast ett sammansatt skvaller av en hop med lättfärdiga pigor och flickor, och däribland några självsvåldiga gossar, som gärna underhöll raseriet, på det de så måtte slippa allt näringsbekymmer och arbete.
 
Ammoniakliniment
Många giktliniment har byggt på ammoniak, som verkar lätt smärtlindrande genom sin hudretning. Aurum, "ett hygieniskt antisepticum till utvärtes begagnande", sades vid 1900-talets början vara
 
vår tids osvikligaste medel mot bland annat astma, apoplexi (slag), bröstsjukdomar, lamhet, solsting, skrofler. Då man vid dess första begagnande erfar detta medels snabba och säkra verkningar, så synas de gränsa till det underbara.
Nog var det underbart alltid att få sådana effekter av en 2,4 % koksaltlösning med 1,6 % ammoniak och spår av kamfer. Den lilla mängden ammoniak berodde inte på att detta var dyrt; tvärtom var det en billig råvara. Mängden kunde lika gärna vara närmast frätande, som i Quarfordts Barr- och Örtbalsam (11,5 % vattenfri ammoniak i vatten med lite terpentin). Medlet Ramin (5 % ammoniak i vatten och brännvin, lite salt samt spår av kamfer) botade allt från gikt och reumatism till hjärtklappning och slag genom att utifrån "rena och förtunna blodet". En halvliter kostade 1:25; "Byrån för upplysning om läkemedelsannonser" beräknade råvaruvärdet till under 5 öre.
Många liknande anekdoter kan hämtas från den gamla mörka tiden. Idag tror vi inte längre på sådant blaha blaha.
Räkneuppgift
Om Pål gör en råbillig emulsion med 3,5 % ammoniak som klådstillande ämne och tar 50 kr för en 14 ml-tub = 3.600 kr/litern, hur lång tid tar det innan han skrattar ihjäl sig på väg till banken?
Farmakopéerna
 Ammoniak var officinellt från farmakopéns första uppölaga 1775 och följde med in i den nordiska 1964. Fram till mitten av 1800-talet framställde apoteken den själva.
Framställning
1) Ammoniakgas: Förening av kväve och väte som bildas vid förruttnelse och förbränning av kvävehaltiga organiska ämnen. Första gången det framställdes (1648) var genom att destillera rutten urin, och så tillverkades det länge i Europa. Senare började man destillera salmiak med kalk och vatten. Många andra metoder finns, bl.l a. med hjälp av svavelsyra. Idag utgår man från petroleumgaser, t. ex. metan, som utsätts för hög temperatur och tryck.
2) Vattenlösning av ammoniak: Så här kan det t. ex. beskrivas: 4 delar salmiak och 5 delar torr släck kalk rörs ihop med vatten till en tjock deg. Vid lindrig upphettning i järnretort utvecklas gas, som leds in i en flaska med vatten och därifrån i 4 delar destillerat vatten som hålls väl avkylt. Man erhåller så kaustik ammoniak av högsta koncentration (36 %).
Ursprung
Världsproduktionen av ammoniak var 1992 96 miljoner ton, EU:s produktion 1990 drygt 11 miljoner ton. I Sverige tillverkas ingen.
Beskrivning
 1) Ammoniakgas: Ren vattenfri ammoniak är en färglös gas med kraftigt stickande lukt, lutaktig smak och alkalisk reaktion. Kokar vid 33-34°. Luft med 17-27 volym-% ammoniak är explosiv. Transporteras vanligen i kondenserad form (96-99 %) som en vattenklar vätska ("flytande ammoniak").
2) Vattenlösning av ammoniak: Klar och färglös, med samma lukt, smak och reaktion som gasen. Lösningen avger ammoniakgas i luften.
2) Vattenlösning av ammoniak
Vattenlösning 1,5 % Vattenlösning 3 % Vattenlösning 6 % Vattenlösning 12 % Vattenlösning 24 % Vattenlösning 36 %
100 ml = 99 gram 100 ml = 98 gram 100 ml = 97 gram 100 ml = 95 gram 100 ml = 91 gram 100 ml = 87 gram
100 gram = 101 ml 100 gram = 102 ml 100 gram = 104 ml 100 gram = 105 ml 100 gram = 110 ml 100 gram = 117 ml
1) Ammoniakgas
• Löslig i vatten och 95 % sprit.
2) Vattenlösning av ammoniak
• Löslig i vatten och 95 % sprit.
pH och inkompatibiliteter
• 23-26 % ammoniak i vatten är måttligt alkalisk (pH 10-12) - används som pH-reglerare.
• Kan försvaga den konserverande effekten av formaldehyd.
Innehåll

1) Ammoniakgas: Kemiskt består gasen av kväve och väte. Flytande (kondenserad) ammoniak är 96-99 % ren.
2) Vattenlösning av ammoniak kan bestå av allt mellan 1-2 % och 36 % ammoniakgas i vatten; starkare går inte att få den. Vanliga styrkor:
• "Normal ammoniak": 1,7 % (17 gram ammoniak per liter); t. ex. i svenska farmakopén 1925.
• "Ammoniaklösning", "ammoniak" (Solutio ammoniae, Solutio ammoniac, Solution ammoniaci, ammoniak 5N): 9-10 % i svenska farmakopéer under 1900-talets första hälft hållit. Ingen liknande är officinell i dagens europeiska men nationella farmakopéer upptar svaga ammoniaklösningar med 10-11 %.
• "Koncentrerad ammoniaklösning" (Solutio ammoniae concentrata): 23-26 % i svenska farmakopéer under 1900-talets första hälft, 25-30 % i dagens europeiska, 22-31 % i nationella farmakopéer idag. Motsvaras ungefär av den "ammoniak" som säljs i allmän handel idag (24 %).
Varianter

Föreningar med ammoniak: ammonium-, t. ex.:
Salmiak, ammoniumklorid, klorammonium
E-nummer: E 510, ej använt i Sverige.
Farmakopénamn: Sal ammoniacum, Ammonium chloratum, Chloretum ammonicum, Ammonii chloridum
Engelska namn: Ammonium chloride, sal ammoniak (CAS-nummer 12125-02-9), INCI-namn Ammonium chloride
• Framställning: Förekommer naturligt och kan också tillverkas; i det forntida Egypten torrdestillerade man kamelspillning, idag kan det göras så gott som helt rent av ammoniak och saltsyra, liksom man kan göra ammoniak ur salmiak. Jfr. det idag ofta använda namnet salmiaksprit för ammoniaklösning. Kan göras så gott som rent.
• Beskrivning: Färglösa kristaller, vitt kristalliniskt pulver eller kristalliniska stycken. Utan lukt, salt och kylande smak. Sönderflyter i luft. Lösligt i 3 delar kallt och 1,5 delar kokhett vatten, i 100 delar 95 % sprit. Vattenlösning (1+20) är klar och färglös och har svagt sur reaktion. Ska inte förvaras i metallkärl.
• Användning: I blekande ansiktsvatten (5 %), hårläggningsmedel, luktsalt. Gammalt slemlösande medel i hostmedel (salmiakromber). Klassiska halstabletten Danska kungen började som Danska kungens bröstdroppar som innehöll salmiak, ammoniak, fänkålsinfusion och anissprit. I svenskt godis idag begränsat till 7 %. Smak- och doftämne i snus.
Hjorthornssalt, kolsyrad ammoniak, sur kolsyrad ammoniumoxid, ammoniumkarbonat, ammoniumvätekarbonat
E-nummer: E 503 a
Farmakopénamn: Sal volatile salis ammoniaci, Alcali ammoniacum, Subcarbonas ammoniacum, Ammoniacum carbonicum, Sal volatile, Supercarbonas ammonicus, Supercarbonas ammonicus, Sal cornu cervi volatile, Ammonii carbonas, Bicarbonas ammonicus
Engelska namn: Ammonium carbonate, sesqui-carbonate of ammonia
• Framställning: Förr genom torrdestillering av hjorthorn (första gången på 1200-talet, då någon destillerade åttaåriga gossars ruttnande urin), senare ur ben, brosk, horn och hår av djur. Idag ur ammoniumklorid (salmiak) och natriumkarbonat.
• Beskrivning: Hårda kristallstycken eller vitt pulver med stickande lukt och lutaktig smak. Alkalisk reaktion. Sönderfaller i luft, löses långsamt men helt i 5 delar varmt vatten.
• Innehåll: Består av varierande proportioner ammoniumbikarbonat (mest) och ammoniumkarbamat. Ammoniakhalten är 21-33 % = renare än hjorthornsolja.
• Användning: Neutraliserar syror, buffrande medel i permanentvätskor, krämer, bakpulver. Liksom ammoniak har det använts i luktsalt. Officinellt i Sverige från första upplagan av farmakopén 1775; de många namnändringarna beror delvis på växlande framställningssätt.

Ersättning
 2) Vattenlösning av ammoniak
• Kan ersättas av hjorthornssalt i stearatkrämer.
• Ännu bätttre är natriumbikarbonat, som har fördelen att vara luktfritt och inte gör att krämen gulnar.
Hållbarhet
 1) Ammoniakgas: Luft med 17-27 volym % ammoniak är explosiv.
2) Vattenlösning av ammoniak: Vattenlösning ska förvaras svalt (under 20°) och väl tillslutet så att ångorna inte avdunstar, väl etiketterat och absolut oåtkomligt för barn och tankspridda vuxna. Kyl kärlet innan det öppnas och undvik att andas in ångorna.
Inköp We don't sell, we tell!
2) Vattenlösning av ammoniak: 24 % i livsmedelsbutiker och färgaffärer för drygt tian per 150 ml. Koncentrerad ammoniaklösning (30-35 %) på apotek för runt 120 kr per liter.
Doftbeskrivning
Mycket stark, stickande och irriterande lukt, med fördelen att fungera varnande. Lukten uppfattas tveklöst som obehaglig - i en undersökning där försökspersonerna fick klassa doftämnen på en skala från -10 (extremt obehaglig) till +10 (extremt behaglig), fick ammoniak -3.
Doftblandning
2) Vattenlösning av ammoniak: Små mängder av den otäcka lukten stimulerar och piggar upp. Mycket lite i cologne - så lite att man inte känner någon ammoniaklukt - gör den kraftigare och mer uppfriskande. Effekten är så kraftfull att ammoniak enligt Piesse (1857) kan användas för att identifiera eteriska oljor i doftblandningar, bl. a. citronolja: Tillsätter man några droppar stark ammoniaklösning till 15 gram doftblandning framträder citronskalsdoften omedelbart.
2) Vattenlösning av ammoniak: Stark ammoniak är grundingrediens i luktsalt. Lukten går direkt upp i hjärnan och verkar omedelbart stimulerande på andning och cirkulation. Även hjorthornssalt kan användas för att väcka damer och boxare ur vanmakt.
2) Vattenlösning av ammoniak
Hudläkemedel
Klådstillande; vattenlösningar användes mycket för till sårbaddning på ormbett och stick; lindrar irritation snabbt särskilt av bistisk och myrbett som sägs kräva alkaliska medel. Metoden att använda sin egen urin på hudskador är effektiv på grund av dess innehåll av ammoniak (lämpligt doserad dessutom). Stearatkräm på ammoniak kan användas som klådstillande medel; en sådan togs upp av apoteken 2002.
Lösningsmedel
Lösningsmedel för flera färgämnen. I hushållet används vattenlösning som avfettande medel.
Emulgeringsmedel
Emulgerar (egentligen förtvålar) stearatkrämer och gör dem mjuka och mycket vita, men de blir gula eller till och med bruna efter ett tag och börjar lukta ammoniak.
• Stearatkräm: 1 del 25 % ammoniak till 4 delar stearinsyra.
Fet hy.
2) Vattenlösning av ammoniak: "Ammoniaken rengör håret utmärkt, hindrar det att falla av, samt lindrar ofta huvudvärk, men man får ej missbruka detta medel, ty då uttorkar det håret och gör det sprött och urblekt", säger en skönhetsbok från 1910. Hur hårtvätt med ammoniak kunde gå till beskrivs under Hårhistoria. Idag är ammoniak vanligt i hårfärgningsmedel, blekmedel och permanentvätskor - det höjer pH-värdet och mjukar upp stråna och gör dem porösa så att färg och annat kan tränga in.
2) Vattenlösning av ammoniak: Hudretande, vilket gör det lokalt smärtstillande (såvida det inte används så starkt att det etsar). Många mer eller mindre bedrägliga ammoniakpreparat har sålts till förtvivlade människor som lidit av neuralgiska och reumatiska smärtor - se smärtlindrande liniment för några sorglustiga anekdoter.
• Smärtstillande liniment: 30 % 9-10 % ammoniaklösning
Tips från förra sekelskiftet: "Lite ammoniak i badvattnet gör kroppen fast och glatt som marmor och avlägsnar radikalt all orenlighet och elak lukt. Samtidigt verkar ett sådant bad i hög grad stärkande."
2) Vattenlösning av ammoniak: På huden är ammoniaklösning retande och framkallar rodnad, kraftigare lösningar är etsande och blåsbildande. Kemikalieinspektionen klassificerar 5-10 % som hudirriterande. Även svag lösning (över 3 %) kan ge skador, särskilt om den läggs på i omslag.
Första hjälpen utvärtes
Får man ammoniaklösning på huden sköljes med vatten i minst en kvart, i ögonen 15-30 minuter med mjuk stråle.
Mat och dryck
 2) Vattenlösning av ammoniak: Övrig tillsats (E 527 Ammoniumhydroxid) i livsmedel.
Invärtes bruk
 2) Vattenlösning av ammoniak: Som slemlösande medel.
Giftighet Första hjälpen vid inandning
1) Ammoniakgas: Ammoniak i gasform är klassificerat av Kemikalieinspektionen som giftigt vid inandning; det kan också ge allvarlig ögonskada. Vid inandning av större mängd: Frisk luft, konstgjord andning. Varm vattenånga hjälper till att häva strupkramperna som kan kväva till döds.
Första hjälpen invärtes
2) Vattenlösning av ammoniak: 5-10 % vattenlösningar klassificeras av Kemikalieinspektionen som farligt vid förtäring och med risk för allvarlig ögonskada, mer än 10 % som frätande och irriterande på andningsorganen. Höga doser kan ge hudcancer. Inandad eller drucken i större mängd ger ammoniak en dödlig förgiftning som någon beskrivit som en av de smärtsammaste och ohyggligaste man känner. Om någon svalt ammoniaklösning: Framkalla inte kräkning. Ge mjölk eller vatten och svaga syror (filmjölk, citronsaft,  vinäger, utspädd ättika) att dricka upprepade gånger. Kontakta läkare för vidare behandling; alla skador kommer inte genast.
Miljö 1) Ammoniakgas: 95 % av utsläppen kommer i Sverige från jordbruket, framför allt från djurhållning. Stora utsläpp kan ge frätskador på växter och djur. Innehåller kväve som bidrar till övergödning av vattenmiljöer.
Lagstiftning • Får ingå med max 6 % i kosmetika.
• Vid över 2 % ska förpackningen märkas "Innehåller ammoniak".
• Litteratur: Se t. ex. Adrasko (1968), Bergmark (1970), Bergmark (1974), Berlin (1849), Berlin (1851), Bolin och Gustaver (1960), Gentz och Lindgren (1946), Grauls och Swahn (2001), Hellquist (1948), Lindgren (1918), Ljungdahl (1953), Lodén (2002), Meyer (1952), Miller (1969), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nordiska farmakopén I (1961-1965), Olsson (2002), Palmborg, Walter och Werner (1982), Pharmaca Composita (1896), Pharmacopoea Svecica I (1775), Piesse (1857), Poucher och Howard (1974), de Réville (1910), Reynolds (1996), Steinman och Epstein (1995), Svanberg (1948), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), SLV FS 1999:22.
• Nätpublikationer: Kemikalieinspektionen: Ammoniak (2007 11 01). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 06).
• Citat: Hedoniskt värde: Bresle och Stenson (2002), Bresle (1986) som refererar en undersökning av Dravniek et al (1979).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/ammoniak.html
Datum: 2020 01 23 - Uppdaterad: 2009 10 5
Cookieinfo
Made with a Mac